Ekologiskt eller konventionellt jordbruk. Vad är skillnaden? Vad är bäst för samhället som helhet? Är det en myt att ekologiskt är miljövänligare än konventionellt? Mycket tyder på det, men det finns lika många sätt att räkna som det finns åsikter i ämnet.
Vår tes är att det inte är bättre vare sig för miljön eller ur ett samhällsperspektiv om till exempel skördevolymen inte klarar framtidens behov.
Matlandetambassadören och ekologiska fårproducenten Adam Arnesson efterlyser i en krönika i Land Lantbruk & Skogsland ("Ekologiskt vs konventionellt") sakliga fakta i debatten.
Det vi ser som en svaghet är att artikeln helt utelämnar koldioxidpåverkan i förhållande till volymen mat man producerat per utsläppt ton koldioxid.
Sen skall detta vägas av mot volymen bekämpningsmedel det konventionella använder mot producerad volym. Mätmetod för detta syfte har vi inte hittat, men det vore intressant för att ersätta myt med fakta. Vi vet inte vad som är rätt men vi är nog på den konventionella bondens sida i dagsläget.
Det beskrivs som svårt att mäta ekologiskt mot konventionellt.
Men vi ser att mäta koldioxidutsläpp i produktionsprocessen mot volym färdig produkt för att få fram miljöpåverkan som en framkomlig väg att finna sanningen.
Då får man med alla utsläpp inte bara från maskiner utan även från tillverkning av konstgödsel. Även merarbete som belastar ekologiska jordbrukare då även antal ton producerad produkt är en parameter.
Forskning visar att vi har behov av att öka åkerarealen med 70 procent samt öka effektiva uttaget från redan befintligmark för klara framtidens behov av livsmedel. Dessa fakta sätter ekologisk odling i ett sämre läge.
En annan sak som fallit i glömska är hur geografiska orter skall jämföras på ett rättvist sätt för att nå samma lönsamhetsmöjligheter. Skåne kontra Norrland har ju inte samma grundförutsättningar. Närproducerad mat spelar stor roll även för infrastrukturen. Om en bonde skapar sex–sju andra jobb i nära hemmiljö minskar miljöpåverkan när arbetsresor blir kortare.
Vi måste hitta en väg att miljökompensera importerade livsmedel så att priset på dessa bär allt sitt koldioxidansvar.
Detta för att närma oss en rättvisare konkurrenssituation för våra svenska bönder. Miljöproblemet är globalt, så det är viktigt att skattekompenserade metoder belasta importvaror, annars kommer inte miljön att förändras globalt för att lilla Sverige vill vara världsbäst. Att sikta på förändringar i stora länder ger stora miljövinster. Att vinna små dyra priser i Sverige förbättrar inte miljön.
Två viktiga saker för att ge både bönderna bättre möjligheten att skaffa den senaste tekniken och därmed uppnå bästa miljötänkande, är att skapa ekonomiska incitament som sänkt dieselpriset med förslagsvis 8,50 kronor per liter exklusive moms och rejält sänkta skatter på el. Dessa två skattesänkningar kommer att betala sig själva på sikt då det kommer att skapa jobb och framtidstro.
Göran Carlsson, 1:e suppleant (SD) Tierps kommunförening
Maj Ljungmark, 2:e suppleant (SD) Tierps kommunförening
Fotnot: Källartikel vi debatterar utifrån: http://www.lantbruk.com/kronikor/ekologiskt-vs-konventionellt