Budgetpropositionen för 2018 innebär det absolut största gröna genomslaget i svensk politik någonsin. Under mandatperioden har anslaget till miljö- och naturvård ökat med över 100 procent, det vill säga mer än en dubblering. Att Miljöpartiet som det mindre partiet i en minoritetsregering ändå gör exceptionellt stor skillnad står tydligt för den som jämför den miljöpolitik som nu förs med samtliga tidigare regeringars. Det handlar också i stor utsträckning om strategiska processer, som kommer att fortsätta in över nästa mandatperiod.
De miljöpolitiska reformer som nu genomförs finansieras delvis också med höjda miljöskatter, vilket ger en dubbel miljöstyrning. Mest omdebatterad har flygskatten varit. Debatten är svårbegriplig; varje seriös klimatpolitik måste självfallet innefatta beskattning av ett av de mest klimatpåverkande transportslagen. Inte minst som flyget i Sverige både ökar och är mycket billigt i en internationell jämförelse.
Medan debatten förts kring flygskatten har övriga justeringar av olika miljöskatter hamnat lite under radarn. Budgetpropositionen innefattar bland annat ett bonus-malus-system för bilar, en indexering av miljöskatter så att de fortsätter att skärpas över tid, slopad avdragsmöjlighet för trängselskatt samt återinförd koldioxidskatt för värmesektorn.
Den sistnämnda skatten togs bort av alliansregeringen, med följd att fossila bränslen åter börjat användas i värmesektorn. Om den rödgröna regeringens målsättning att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer ska kunna förverkligas är det självfallet nödvändigt att snabbt fasa bort fossila bränslen från värmesektorn.
På anslagssidan inom klimatområdet märks ett nytt investeringsstöd riktat till den utsläppsintensiva industrin, 300 miljoner kronor per år anslås till det så kallade industriklivet. Det befintliga investeringsstödet för kommuners klimatinvesteringar, klimatklivet, stärks samtidigt.
Särskilt stöd ges också till klimatrådgivare. För att underlätta hushållens omställning byggs investeringsstödet för solceller ut med ökad subventioneringsgrad som resultat. Alla hushåll ska ges möjlighet att ha egenägd förnybar elproduktion, antingen i form av medlemskap i vindkraftkooperativ eller med egna solceller! En ny elfordonspremie införs samtidigt, som gör det billigare för den som vill byta till elcykel eller elmoped.
Vidare inrättas ett bidrag för att öka bostadsbyggandet i trä. Mer trä och mindre betong är en av de viktigaste klimatåtgärderna, då trä binder kol medan produktionen av betong ger stora koldioxidutsläpp.
Finansiering finns nu också på plats för det klimatpolitiska råd som en bred riksdagsmajoritet på försommaren fattade beslut om som del av den nya klimatlagen.
Det klimatpolitiska rådet har till uppgift att bland annat analysera politiska förslag så att klimataspekter alltid vägs in, och föreslå vilka klimatpolitiska åtgärder som bör tas framöver. Klimatfrågan är akut, vilket innebär att vi inte bara kan ”plocka de enklaste frukterna” som leder till minskade utsläpp här och nu, utan också måste ta i de mer komplexa frågorna som också fortsätter att minska utsläppen på sikt.
Även om klimatpolitiken självfallet har stort fokus i budgetpropositionen finns också en lång rad andra reformer inom miljöområdet. Under sommaren har många svenskar fått upp ögonen för att vi inte är förskonade från vattenproblem i Sverige.
En insats som därför redan fått stor uppmärksamhet är de 600 miljoner kronor som anslås till åtgärder för rent hav och tryggad vattenförsörjning. Bland de åtgärder som nu kan genomföras finns stöd till sanering av miljögifter från vrak, åtgärder mot övergödning och läkemedelsrester, samt inrättande av marina reservat och återskapande av våtmarker. Frågan om rena hav är samtidigt ett internationellt problem, och Sverige har därför medverkat till att föra upp frågan högt på FN:s dagordning, bland annat i form av vattenkonferensen i juni.
En angränsande fråga är nedskräpning med plast och plastrester. Drygt 100 miljoner kronor avsätts för att motverka problem med plast, samtidigt som regeringen går vidare med förbud av vissa mikroplaster.
Vid sidan av klimatfrågan är utrotningen av arter den absolut mest akuta globala miljöfrågan. Tidigare under mandatperioden har omfattande resurser lagts för att säkra den biologiska mångfalden.
Detta följs nu upp med resurser för en nationell nyckelbiotopsinventering, inköp av skyddsvärd skog samt dubblerat anslag för hyggesfritt skogsbruk. Även de insatser som görs för att gynna ekologisk mat, det nya investeringsstödet för gröna städer och de insatser som görs för giftfria miljöer har positiva konsekvenser för den biologiska mångfalden.
Eftersom den första rödgröna budgetpropositionen föll 2014 är det bara 2016 och 2017 som den rödgröna regeringen fullt ut har kunnat få genomslag för sin politik. De orosmoln som funnits kring att alliansen och SD skulle göra gemensam sak och i höst ånyo fälla en budgetproposition har skingrats sedan två av de skatteförslag som har diskuterats lagts åt sidan. Skulle regeringsförslaget trots allt falla är det inom miljöområdet de stora konsekvenserna kommer att märkas, då det inte inom något annat politiskt område finns lika omfattande skillnader mellan de borgerliga partiernas förslag och den rödgröna regeringens!
Niclas Malmberg
Riksdagsledamot /(MP)