I över en månad har UNT granskat den grova kriminaliteten som flyttat in i Uppsala. I aldrig tidigare skådad omfattning har vi sett skjutningar och grov brottslighet så öppet i vår stad.
Vi får aldrig glömma brottsoffren när vi talar om skjutningarna. Så många som förlorat bröder, söner och grannar.
Vad gör det med en människa, en familj och med ett bostadsområde, när mord blir normaliserat? I UNT:s artikelserie möter vi Soraya, som är frustrerad över att varken polisen, psykiatrin, de sociala myndigheterna eller föräldrarna lyckades lägga band på hennes bror, som blev skjuten på öppen gata. Han överlevde, men vilken skada har oförmågan gjort för familjen och hos de närmaste? Polisen kan inte göra allt. Vi vet att trygga familjer ger sina barn bättre uppväxtvillkor och att därmed minskar risken att hamna i kriminalitet. Familjens betydelse för att skapa trygghet kan inte underskattas, men en stark familj kan inte heller göra allt. Vi måste agera hårdare för att den kriminella utvecklingen ska få ett slut.
Det kan inte vänta. Därför lade Kristdemokraterna och Moderaterna fram en gemensam budget.
Den gäller från och med i tisdags, den 1 januari 2019. Polisen kommer att få 1,5 miljarder kronor extra. Sammanlagt till 2021 blir satsningen nästan tio miljarder. Det innebär att satsningen på 10 000 fler polisanställda är fullt ut finansierad. Det innebär också en kraftig lönesatsning som när den är fullt utbyggd kommer ge en polis 3 000 kronor mer i månaden, för de poliser som arbetar dag och natt mot kriminaliteten förtjänar mer.
Vi förstärker också resten av rättsväsendet. För fler poliser ska förstås innebära fler bakom lås och bom. Åklagarna, domstolarna och kriminalvården får också mer resurser för att klara av den ökande ärendemängden och för att förbättra verkställigheten för den som döms till fängelse eller annan påföljd.
Vi vill också se avsevärt skärpta straff för gängbrottslighet. Dagens organiserade kriminella ligger bakom dödsskjutningarna.
Deras brott är en del i en kriminell livsstil. Det framgår tydligt i båda UNT:s resultat och andra vittnesmål att dödsskjutningarna kan triggas av små oförrätter. I botten ligger oftast bråk om pengar och revir kopplade till narkotikahandel. Den normlösheten som dessa individer uppvisar är enorm. De skyldiga måste bort från gatorna. Villkorlig frigivning sker idag automatiskt efter två tredjedelar av straffet. Kristdemokraterna vill helt slopa automatiken i detta. Villkorligt frigiven ska man bli bara om man under strafftiden visat att man gjort förbättringar i sitt beteende. Man kan exempelvis ha deltagit i beroendebehandling eller utbildat sig. Frigivningen kan först komma ifråga efter tre fjärdedelar av straffet.
Kristdemokraterna vill tillåta anonyma vittnen, något som också efterfrågats av åklagaren Tomas Eriksson i UNT:s reportage.
Ett sådant system finns i exempelvis Nederländerna, Norge och Danmark. Det är extra viktigt i utsatta områden. Polisen beskriver i sina rapporter om de utsatta områdena hur de präglas av tystnadskultur, vilket också UNT uttryckligen skriver om, och hur övergrepp i rättssak är en viktig del i de kriminella gängens taktik. Brottsförebyggande rådet skriver att ”skrämselkapitalet svävar över området, där vissa kriminella uppvisar territoriella anspråk, på bekostnad av boende och företagare”, när de beskriver relationen till rättsväsendet i utsatta områden. Att folk börjar vittna är av central betydelse för att bryta de kriminella gängens makt, inflytande och våldshandlingar.
Anonyma vittnen ska givetvis inte vara normalt förfarande i domstol, men morden och gängvåldet i Sverige är i dag allt annat än normalt.
Det skedde 16 skjutningar i Uppsala 2018, i Sverige miste 44 personer livet i skjutningar.