Debatt: Molnkapitalism och oligarkvälde måste bort

Den nya borgerliga regeringen slår rekord i brutna vallöften. SD har nu på allvar klivit in i etablissemanget och agerar precis som vi är vana att politiker gör. Mördande reklam före valet och ingen leverans efteråt. De som skulle agera annorlunda gör det inte, många är inte det minsta förvånade. Respekten för politiker fortsätter att sjunka.

De återkommande tv-reportagen om vården spolar man snabbt över för man orkar inte se fler patienter i korridorer eller höra mer om vårdpersonal som slutar. Tron på politikers förmåga när sådana här grundläggande behov inte fungerar minskar ytterligare.

Man spolar även förbi tv-reportagen om ytterligare utdöda djur och växtarter och om hur isarna smälter snabbare än väntat. Klimatproblemen löper just nu gatlopp. Miljökonferenser är förutbestämda nederlag som möjligtvis ger några gröntvättande politiker lite mindra samvetskval. Faktum kvarstår, den värsta globala katastrofen någonsin rycker politiker på axlarna åt.

NATO-beslutet kördes i mål över huvudet på väljare, grundlagsändringen som försvårar för visselblåsare hölls lågmält och genomfördes utan debatt.

Demokratin faller sönder och vi med den.

Nej det är inte autokratiska influenser eller fascister som förstör vår demokrati. Sluta peka ut i rymden. Det är de gamla vanliga politikerna som gör det. Från vänster till höger. Det är just de som säger sig vilja värna om demokratin som är de största hoten. Våra vanligaste övervakare MSB, SÄPO och EXPO skruvar säkert på sig när de vanliga politikerna över en kam kritiseras. Det må vara så, de går på autopilot och försvarar främst de demokratiska instanserna medan jag oroar mig för demokratins mening och innehåll.

Den demokratiska rättsstaten där lagstiftning, politiska, religiösa och kulturella friheter, allmän rösträtt, fria val med mera är inga garantier för demokratin. När demokratin ska försvaras blir det som att låta en AI berätta om samhället. Klichéer staplade på varandra. Varken skolelever, socioekonomiskt eller sociokulturellt utsatta orkar lyssna på det eller läsa om det i studiehäften.

Problemet är att vi fått ett oligarksamhälle där gemensamma intressenter som politiker, tankesmedjor, näringsliv, lobbyister, finansindustrier styr. Vi lever i en molnkapitalism som tömt hela samhällen på kittet som håller människor samman. Delaktighet, förståelse, närvaro, traditioner och kontakt med de mekanismer som bestämmer över var och ens vardag.

Vad ska vi med stolta tal om jämställdhet och representativ demokrati till? Vad är det för mening med alla dessa forum som SVT sänder från? Medborgarna saknar demokratiska valmöjligheter då vinst och effektivitetsintressen är våra kärnvärderingar och genomsyrar alla våra livsval. Vad ska vi med fler partiledardebatter till i en nyoligarkisk samhällsordning där till och med våra personligheter, våra intimiteter inte längre kan skyddas utan skördas som råvaror på en digital åker. Dina personliga beteenden och vanor förvandlas till en produkt ägd av någon av våra nya teknofeodala herrar som Elon Musk, Jeff Bezos med flera. De i sin tur är i händerna på tre storägare som kontrollerar hela 90 procent av de börsnoterade företagen i New York. Demokratin har lämnat stan och när den för varje år förlorar stöd runt om i världen så är det inte för att yttre krafter hotar den, det är för att den inte längre bär upp sig själv.

Våra politiker kan handla kvickt och resolut om de vill som de gjorde med pandemin och NATO-beslutet. Men de vill inte. Ledsen klimataktivister, men det går inte att väcka de som låtsas sova. Vi behöver aktivism, men tillsammans med en folklig anslutning och ett nytt politiskt parti.

En ny progressiv kraft för att återvinna demokratin måste skapas för att häva oligarkin som genom åren långsamt introducerats och sätta stopp för molnkapitalism. Vi behöver en ny politisk färdväg befolkad av de som törs lämna gamla politiska vanebeteenden, som törs släppa identitetspolitik och samlas kring en fajt för medborgardemokrati och samhörighet. Vi behöver inga socialistiska klasskamper eller en medelklass som vill ha kvar sina privilegier och en politisk feelgood-lösning a la Ernst Kirchsteiger. Och vi behöver inga konservativa nationalister. Ni är alla förlorare för allt är i gungning och ingen av er är medlemmar i klubben som styr, även om de fått er att tro det.

Det handlar om att skapa förutsättningar för att klara klimatproblem, vård, omsorg, våra digitala mänskliga rättigheter och framtidstro.

Sverige måste demokratiseras eller så faller det sönder.