Moderaterna måste lova att en moderatledd regering för Sverige in i Nato. I över ett decennium har den säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdet medfört allt fler risker. Från Arktis till Georgien har Ryssland flyttat fram sina positioner och utgör i dag ett reellt hot mot den europeiska säkerhetsordningen.
Utvecklingen i Sveriges närområde fortsätter att försämras. Efter den ryska invasionen av Georgien år 2008 och efterföljande annekteringar av Abchazien och Sydossetien samt annekteringen av Krimhalvön år 2014 har hybridkrigsföringen i Ukraina fortsatt och följs nu av nya ryska aggressioner mot Ukraina.
Omkring 100 000 ryska trupper har rapporterats befinna sig på gränsen till Ukraina under vintern. Ryssland har kombinerat upptrappningarna med nya krav från Kreml på amerikanskt tillbakadragande från stora delar av Europa. Det visar på de största ryska försöken till att expandera sin intressesfär i Europa sedan Ukraina 2014 och ett tecken på en ny hård politisk linje i Kreml.
Med bakgrund av den ryska aggressionen sprider sig en oro för ett betydligt sämre säkerhetspolitiskt läge. Den finska presidenten Sauli Niinistö och socialdemokratiska statsministern Sanna Marin har satt ned foten och sagt att dörren till Nato är öppen och Finland förbehåller sig rätten att bli en del av alliansen.
Det är betydligt tydligare säkerhetspolitiska ställningstaganden än den svenska regeringen uppvisat. Det motbevisar också de som säger att ett svenskt närmande till Nato är farligt för Finland när den finska regeringen gått längre än den svenska. Utrikesminister Ann Linde har tvärtemot sagt att riksdagens beslut för drygt ett år sedan att hålla den svenska dörren öppen för ett svenskt medlemskap är dåligt för svensk säkerhet. Det är sådana uttalanden som spelar Ryssland rakt i händerna och riskerar att isolera Sverige om Finland väljer att göra ytterligare närmanden till Nato.
Idén om en EU-armé har på senare år aktualiserats som en annan väg att gå i stället för ett Natomedlemskap. MUF välkomnar fortsatt försvarspolitisk integration i EU, men fokus på en EU-armé framför ett medlemskap i Nato är dålig säkerhetspolitik. Då de senaste åren visar att unionen inte klarar av de större uppgifterna inom utrikespolitiken som skulle vara tätt sammankopplad med en EU-armé.
2017 lade Grekland sitt veto mot ett EU-uttalande där unionen kritiserade Kina för att bryta mot mänskliga rättigheter. 2020 blockerade Cypern EU-sanktioner mot Belarus och så sent som i april 2021 lade Ungern veto mot ett av EU:s fördömanden av Kinas nya säkerhetslagar i Hongkong. Det finns ingen anledning att tro att idén om en EU-armé inte skulle möta liknande hinder. Framför allt när det är människoliv som står på spel.
Fokus behöver i stället ligga på att se till att Sverige blir medlemmar i Nato när vi nu står inför det allvarligaste säkerhetspolitiska läget på årtionden. Moderaterna måste därför göra det till ett vallöfte att Sverige under en moderatledd regering går vidare med en ansökan om ett medlemskap i Nato. Det är det enskilt viktigaste säkerhetspolitiska samarbetet för att säkra landets gränser.
Regeringens naiva säkerhetspolitik riskerar Sveriges säkerhet. Vi kan inte längre tillåta att landets suveränitet och frihet lämnas till förväntan om att andra länder ska hjälpa oss om vi blir angripna likt regeringen nämner i sin utrikesdeklaration 2021 när garantier går att få.
Ryssland dikterar inte Sveriges säkerhetspolitik. Ryssland bestämmer inte över suveräna staters agerande. Vare sig det är Finland, Sverige eller Ukraina. Säkerhet byggs tillsammans i solidaritet med andra, inte genom att ensamt stå och göra utfästelser som Sverige inte har förmåga att leva upp till. Därför bör nästa moderatledda regering ansluta Sverige till Nato.