Föreningen för Svensk Landskapsskydd (FSL) har i en debattartikel (UNT 14/4) framfört synpunkter på Naturvårdsverkets vägledning om vindkraftsbuller. Vi vill reda ut några av de missuppfattningar som finns i artikeln.
Ljud delas normalt in i hörbart och icke-hörbart ljud. I det hörbara ljudet ingår lågfrekvent ljud. Ljud under 20 Hz klassas som infraljud och är normalt sett inte hörbart, däremot kan vi vid höga nivåer infraljud ibland känna det i kroppen. Vi exponeras konstant för infraljud orsakat både av naturliga och konstgjorda källor men det är ovanligt med skadliga nivåer infraljud i samhället.
Det stämmer inte att det hörbara ljudet från vindkraftverk enbart regleras i dBA. Naturvårdsverkets riktvärde utomhus är i dBA men ska ses i kombination med Folkhälsomyndighetens riktvärden inomhus, där även lågfrekvent buller regleras. Det är ovanligt att FHM:s riktvärden överskrids i bostäder runt vindkraftsparker men vi rekommenderar ändå att de beaktas vid planering av nya parker.
FSL har rätt i att det saknas reglering av infraljud och orsaken är att vi inte ser något behov av detta. Höga nivåer infraljud kan skapa vibrationer i kroppen, som i sin tur kan leda till obehag och skador. Olika kroppsdelar är olika känsliga för olika frekvenser i ljudet. Att som FSL föreslår summera ljudbidrag över ett mycket brett frekvensintervall (bredare än dBA) och mena att dBZ skulle vara ett bra mått för att bedöma risken ohälsa skulle bli missvisande.
Man bör också veta att de nivåer av infraljud man mätt upp kring vindkraftsparker ligger minst 30 dB under de nivåer där man kan förvänta sig att människor upplever obehag eller i förlängningen får en ökad risk för ohälsa.
Att Naturvårdsverket anger brist på evidens som skäl för att inte reglera infraljud handlar inte om att vi vilar oss mot något ”okunnighetsargument”. Det handlar om att vi, i samarbete med svensk expertis inom området, värderat den forskning som finns och bedömt risken för ohälsa orsakat av infraljud som mycket låg.
Avslutningsvis vill vi nämna att det 2021 kommer forskningsprogrammet Vindval med en rapport där kunskapsläget om vindkraftens effekter på människan sammanfattas av svenska forskare. De som är intresserade av att läsa mer om dessa frågor får gärna vända sig till Vindval och ta del av rapporten när den är klar.