Miljöpartiet har med dåliga analyser av miljöfrågor hamnat i en fantasivärld som skadar mer än hjälper. Skatt på lastbilstransporter? Moderna lastbilar drar 4 – 6 liter bränsle per mil och har avgasrening som ger mycket små utsläpp och miljöpåverkan. Men vad skulle då förslaget om en straffskatt på lastbilstransporter med 14 kr/milen innebära?
Under 2012 kördes totalt 2,4 miljarder kilometer med lastbil. Utifrån den siffran skulle varutransporterna bli 3,36 miljarder kr dyrare och 2,1 av dessa miljarder hamnar på jordbrukssektorn och skogsindustrin. Lägger man till en naturlig prisökning av bränsle fås en ekvation som är ekonomiskt ohållbar.
En femtedel av alla transporter är kortare än 10 mil, vanligast är upp till 30 mil. För dessa finns inga järnvägar som alternativ. Med straffskatter på transporter, motorbränsle och el minskar det ekonomiska utrymmet för industrin. Jobben påverkas negativt och servicen på landet och i glesbygden blir dyrare. Posten, macken, affären och vårdcentralen flyttar. Bil är det enda alternativet för boende i glesbyggd – för att ta sig till jobbet och för ett aktivt deltagande för barn och vuxna i samhället. Här finns inte tunnelbana, bussar eller färdtjänst som alternativ. Men hur ser det då ut med framställning av bränsle från biomassa?
Genom bränsleframställning från biomassa ökar transporternas utsläpp och miljöpåverkan. Man frigör stora mängder koldioxid från skogen och försämrar klimatet.
Biogas är en blandning av metan och koldioxid som efter avskiljning från koldioxiden kan användas på samma sätt som naturgas. Men vad händer med koloxiden som avskiljs? Nackdelen med avskiljning av koldioxid är att det minskar bränslets verkningsgrad med 20 procent i bränslet och att behovet därmed ökar i samma takt.
I Sverige har vi även etanolframställning från skogsavfall i Örnsköldsvik. Därtill byggs anläggningar som använder vete runt om i landet. Under gynnsamma förhållanden kan av vete framställas 2500 liter etanol per hektar. Om man använder sockerbetor så är avkastningen den dubbla. Tyvärr så är den areal som lämpar sig för sockerbetor bara 10 procent av vetearealen.
Motsvarande siffra för biodiesel – som innehåller mest energi och framställs av höstrapps – är 1 ton olja per hektar. Här är klimatzonerna en starkt begränsande faktor i odlingen.
För att täcka jordbrukets egna drivmedelsbehov (cirka 3 TWh) krävs 300 000 hektar höstrapps. Den totala dieselanvändningen i landet är 45 TWh – för den mängden fodras fem miljoner hektar av höstrapps, men det finns bara totalt 2,8 miljoner hektar odlingsbar mark i Sverige. Den i Sverige möjliga etanolproduktionen på 21 MW ger efter sådd/skörd, transporter och omvandlingsförluster en återstående mängd till försäljning på under 5 MWh.
Om man skall ersätta 10 procent av drivmedelsbehovet inom EU med biobränsle skulle det krävas 23 miljoner hektar jordbruksmark. Det är 25 procent av den totala odlingsbara marken inom unionen.
Miljöpartiets dröm blir en mardröm för oss svenskar, som får stå för fiolerna. Sveriges stora klimatpåverkan kommer från förbränning och värmeproduktion – här bör våra resurser främst användas. El är i Sverige en utsläppsfri energiform som inte påverkar miljön vid transport eller användning. Vårt el-överskott skall användas inom landet, inte reas ut i EU.
Leif Hägg, Alunda