Sociala medier och kommersiella sökmotorer ska tjäna pengar. Det betyder att polariserande inlägg eller det alla är nöjda med syns mest. Sociala medier visar det kontroversiella, det som många reagerar på. Sökmotorerna levererar det som flest är nöjda med. Det vet vi sedan tidigare. Men vad är det som osynliggörs? Hur går det till?
I forskningsprogrammet Mistra Environmental Communication har vi sett hur kommunikation om klimat och natur försvinner i algoritmernas sortering. Vi har många exempel. Influerare levererar bilder på spektakulära naturidyller på bekostnad av både skövlad och oansenlig natur. Appar för att dela biologisk mångfald belönar inlägg om sällsynta arter, men inte vardagliga naturupplevelser. Kommunikatörer undviker ämnen som riskerar att dra på sig koordinerade negativa reaktioner, både från så kallade trollfabriker och lösare organiserade grupper. Vanliga internetanvändare undviker utmanande ämnen genom att inte gilla, följa eller söka.
Algoritmers kriterier, och hur plattformar hakar i varandra, utnyttjas för att effektivt sprida avfärdanden av vetenskaplig konsensus. Brus av vaga tvivel och ”ifrågasättanden” överröstar både politik och forskning.
Klimatomställningen måste ske på flera plan. Det har det diskuterats väldigt lite om i den valrörelse som varit. Politik, civilsamhälle och näringsliv måste ställa om i det globala och det lokala. Algoritmiska plattformar – sociala medier, sökmotorer, streamingtjänster – finns som mellanhänder inom alla dessa områden. De märks oftast inte. Sökningar och bläddrande försvinner lätt bort till vardagens bakgrund.
Ett annat enkelt exempel: Den som söker på ”barnkläder” i Googles sökmotor får upp många förslag på var nya barnkläder kan köpas. Vad i själva ordet ”barnkläder” säger att den som söker just vill köpa nya kläder? Inget. Den som vill hitta begagnade barnkläder, sy egna eller laga måste lägga till ett eller flera sökord. Det hade kunnat vara tvärtom: Att köpa nya barnkläder kunde kräva en mer avancerad sökning och mer tankearbete. Det är en till synes enkel sak som kan tyckas oväsentlig. Konsekvenserna blir tydligare när alla beslut som fattas genom att googla varje dag läggs samman. Då framträder vidden av plattformarnas inflytande på vad vardagliga användare ser och bestämmer sig för.
Vi behöver veta mer om hur oro döljs, perspektiv skyms undan och okunskap genereras kring miljöfrågor. Alla som vill veta mer om forskningsläget är välkomna till ett panelsamtal på Uppsala konstmuseum på torsdag den 6 oktober. Forskare från KTH, SLU, Högskolan i Borås, Uppsala universitet, Lunds universitet, Södertörns högskola med flera berättar om vad de vet och vad som behöver forskas på för att navigera miljöfrågorna i vår digitala vardag. Vi vill ha många frågor och utbyta erfarenheter. Anmälan till panelsamtalet görs via Uppsala konstmuseum.