Vad har städer som Kiruna, Brasilia och Astana och arenor som Råsunda, Friends Arena, Tele2 Arena, och Studenternas gemensamt? Jo, de har fått rivas, flyttas eller byggas upp på nytt när omständigheter och utvecklingen förändrat förutsättningarna och behoven. Anpassning till den verklighet som råder kräver radikala beslut av modiga politiker med ett långsiktigt perspektiv.
I dag fattar kommunfullmäktige beslut om att satsa knappt en halv miljard, i etapp 1 och 2, på att renovera och bygga ut Fyrishov.
Om samtliga planerade etapper blir verklighet kommer investeringen att kosta cirka 800 miljoner kronor totalt. Vid en så stor investering, gjord med skattebetalarnas pengar, vill vi i Liberalerna vara säkra på att beslutet är det rätta. Det kan vi inte vara utifrån det underlag som finns nu, och därför säger vi nej.
Vi vill veta om detta, jämfört med andra alternativ, är den bästa lösningen utifrån de behov som finns av bad- och simhallar i dag. Men inga andra alternativ är undersökta och presenterade för oss politiker, som alltså trots det förväntas fatta beslut om investeringar i mångmiljonklassen. Liberalerna vill vara försiktiga med våra allmänna pengar, och ha gedigna beslutsunderlag. Vi vill ta ansvar för att det blir rätt från början.
Fyrishov har stora behov av renovering och efterfrågan på simhallar för skolbarn, barn, motionärer, personer med funktionsnedsättning, bredd- och elitidrott och bra möjlighet till rehab- och habiliteringsåtgärder i form av varmvattenbassänger är stor i landets fjärde största kommun. Vi är alltså eniga med övriga partier om att åtgärder måste till för att möta dagens och framtidens behov.
Men det är viktigt att en så stor investering verkligen levererar det som efterfrågas, så att vi inte riskerar att ha satsat en halv miljard kronor (800 miljoner om etapp 3 räknas in) på något som sedan inte uppfyller de behov och förväntningar som finns.
Låt oss därför titta närmare på förslaget som kommunfullmäktige beslutar om i dag. Vad får Uppsalaborna egentligen för pengarna? En ny 50-metersbassäng, ett uppfräschat äventyrsbad med nya vattenrutschbanor, den nuvarande 50-metersbassängen anpassad för att fungera för andra vattensporter samtidigt som den kommer innehålla en 150 meter lång rundbana för motionssimning.
Bra så, men vid en enkel jämförelse med andra kommuners investeringar i bad- och simhallar får vi för lite för pengarna.
421 miljoner kronor för ovanstående är för dyrt! Och kommer simhallarna räcka till? Antagligen inte. För simföreningarna som behöver mer bassängtid blir effekterna marginella. Efter att ha satsat en halv miljard på bad kommer framtida investeringar i fler simhallar, exempelvis i andra stadsdelar, ligga långt fram i tiden. Det blir den andra smällen på kort tid för föreningarna, eftersom de redan brottas med en stor utmaning i och med de rödgrönas höjningar av markeringsavgifterna.
När Fyrishov byggdes 1925 såg området annorlunda ut och syftet var i första hand att erbjuda bad åt Uppsalaborna. Med åren har anläggningen byggts ut och i dag är Fyrishov en turistattraktion som lockar långväga besökare. I det nuvarande förslaget beräknas antalet besökare stiga med ytterligare 250 000 personer per år, till cirka 1,8 miljoner besökare årligen.
Samtidigt har stadsdelen Svartbäcken växt med flera tusen bostäder och fler lär det bli i framtiden. Trafik- och parkeringssituationen är redan svår, och när nuvarande parkeringsplats planeras byggas bort och Svartbäcksgatan omvandlas till stadsgata lär situationen bli ännu tuffare.
De rödgrönas politik innebär en radikal begränsning av bilens framkomlighet och kommer få dagens framkomlighetsproblem vid Fyrishov att framstå som en bagatell mot vad som kommer framöver.
Allt detta behöver också tas med i beräkningen när vi avgör Fyrishovs framtid.
I en tid där kommunens låneskuld ökar måste varje investering noggrant granskas, samtidigt som vi måste våga tänka nytt och utanför boxen. En tillfredsställande utredning hade behövt innehålla en analys av vad en alternativ (ny) placering för de äldre delarna av Fyrishov, det vill säga äventyrsbadet och simhallarna, skulle kunna betyda för hela kommunen i form av kostnader och intäkter samt på vilket sätt det skulle kunna öka Uppsala kommuns attraktionskraft som besöksort.
Med en överslagsberäkning kan vi räkna ut att en ny placering av Fyrishov, på redan kommunägd mark, skulle kunna innebära stora intäkter för kommunen som faktiskt kan finansiera både ett nytt Fyrishov, ett nytt Studenternas och räckta till att skriva av delar av låneskulden i Uppsala Stadshus AB.
Att våga tänka nytt är viktigt. Vi tror att ett nytt Fyrishov på en annan plats kan innebära att Uppsalaborna får mer valuta för pengarna. Om en hel stad som Kiruna kan flyttas så borde även Fyrishov kunna flyttas för att möta en bättre framtid med ännu fler och nöjdare besökare.
Mohamad Hassan, kommunalråd (L)Karin Lawenius (L), idrotts- och fritidsnämndenSture Blomgren (L), plan- och byggnadsnämndenStojka Lakic (L), gatu- och samhällsmiljönämndenMats Dafnäs (L), sportfastigheter ABJan Lundberg (L), IHUS AB