Sjukhusvården i Region Uppsala och Sverige är idag ansträngd. Orsakerna till det är flera där pandemin försvårade situationen men egentligen inte är grundorsaken. Regionen har i många år haft svårt att rekrytera och behålla personal. Det har gjort att vårdplatser har stängts och akutmottagningen på Akademiska sjukhuset blivit överbelastad när patienter inte har kunnat slussas vidare.
Under de senaste åren har de blågröna partierna arbetat med att förbättra medarbetarpolitiken. Vi har kunnat konstatera att de viktigaste skälen till att anställda säger upp sig är missnöje med schemaläggning, arbetstider, betungande administration och i många fall närmaste chefen. Många sjuksköterskor önskade sig även bättre möjligheter att utvecklas i sina karriärer. Cheferna i sin tur uppfattade sig också som nedtyngda av byråkrati.
Mot bakgrund av detta har vi sjösatt ett antal reformer. Det första vi gjorde var att avskaffa den arbetstidsmodell som krävde att intensivvårdssjuksköterskorna skulle arbeta mer timmar till samma lön. I stället har vi återinfört en poängmodell där arbetstid på nätter och helger kan kvittas mot ledig tid. En liknande modell har införts för undersköterskor i 24/7-verksamheter. Vi har avsatt medel till individuell lönesättning och förbättrat medarbetarerbjudandena såsom friskvårdsbidrag och rabatterad kollektivtrafikbiljett. Antalet AT-platser utökas kraftigt i år och vi fortsätter med viktiga satsningar med studielön för bristyrken i vården. Ett viktigt arbete med att stärka cheferna i sin roll för att de ska kunna leda verksamheterna och stötta medarbetarna har inletts.
Ett stort problem kvarstår och det handlar om sjuksköterskans roll inom sjukhusvården. Att vården har för många stängda vårdplatser beror på att det är svårt att rekrytera och behålla sjuksköterskor. Saknas det sjuksköterskor i länet eller är det så att de bara inte vill arbeta på regionens sjukhus?
Mycket pekar på att det stora antalet vakanser beror på att organisationerna inte moderniserats och att medarbetarna inte har tid att utveckla vårdkvaliteten. Vårdtyngden på vårdavdelningarna har ökat samtidigt som schemamodeller och arbetsmetoder inte följt efter. Den medicinska utvecklingen har gjort att fler patienter kan få sin behandling utan att behöva övernatta inne på sjukhuset. De minst vårdkrävande patienterna läggs inte in längre och kvar blir endast de tunga patienterna. Det gör att arbetsbördan idag är betydligt tyngre än vad den var för 15 år sedan
Idag är inte arbetet på vårdavdelningarna utformat så att sjuksköterskans kompetens kommer till sin rätt. Istället för att arbeta med patienterna går en stor del av tiden till att kämpa med icke-användarvänliga IT-system, onödig dubbeldokumentation och många andra småsysslor som inte har något tydligt värde för patienten. Att det har blivit på detta sätt beror bland annat på att medarbetarnas förändringskraft och kompetenser inte används rätt.
Moderaterna går till val på att modernisera sjukvården för att patienter ska få vård i tid och medarbetare få en bättre arbetsmiljö.
Regionens sjukhus måste förändra arbetet på vårdavdelningarna så att medarbetarnas kompetenser används på rätt sätt. Ineffektiva arbetsmoment och störande tidstjuvar ska tas bort. Schemaläggning och bemanning ska vara anpassat efter patienternas vårdtyngd och ge tid för återhämtning. Politiken ska inte bestämma hur detta ska göras i detalj, men vill vi att regionen ska arbeta med ständiga förbättringar som en del av det dagliga arbetet. Vi vet att det finns många förslag hos medarbetarna om hur arbetet kan moderniseras, men det finns aldrig tid för dem att utveckla nya arbetsmetoder.
Målet ska vara att arbetet på vårdavdelningarna ska vara attraktivt och stimulerande. Då kommer regionen att kunna rekrytera och behålla de medarbetare som behövs och kunna öppna de vårdplatser som idag är stängda.