Redan 2017 beslutade regeringen en nationell strategi för att ”stoppa mäns våld i nära relationer och hedersrelaterat våld”. Hittills har Uppsala kommuns egna insatser fokuserats på nödvändigt stöd och skydd för utsatta kvinnor, barn och våldsutsatta grupper samt kompetensutveckling för personalen.
Stöd och samarbete med ideella föreningar har utvecklats. Mäns våld är ett komplext samhälls-och folkhälsoproblem. Tvåhundratusen barn lever i dag i hem där de ser våld mellan vuxna och riskerar trauma för hela livet. Kostnaderna för samhället är stora. Om ett hedersrelaterat våld som leder till sjukskrivningar och arbetslöshetsperioder inte inträffat skulle det innebära en samhällsvinst på 7 miljoner.
För att på sikt stoppa våldet krävs förebyggande handlingsplaner som når alla i samhället. Uppsala kommun har inga sådana trots att det i regeringens strategi från 2017 sägs att åtgärder mot mäns våld ska ”synliggöras och förebyggas inom samhällets alla områden och verksamheter ”. Samverkan ska ske med skolor, hälso- och sjukvård, rättsväsendet, ideella och privata organisationer. Kunskaperna om våldets mekanismer måste spridas och normerna om maskulinitet och makt förändras. Mannens våld utvecklas ofta stegvis som genom ökat intresse för vad kvinnan gjort under dagen, kritik av vad hon gör, försök att isolera henne från omgivningen, trakasserier, skrämsel, hot och som värst fysiskt våld. Våldets omfattande påverkan på kvinnors hälsa framgår i forskningsprojekt från NCK (Nationellt centrum för kvinnofrid) 2014.
Historiskt har mannen i århundraden varit familjens överhuvud med makt över hustru, barn och tjänstefolk; vi hade ett husbondevälde. Fram till husagans avskaffande 1864 hade mannen rätt att slå sin hustru. Numera kan destruktiva normer och värderingar vara osynliga och ses som självklara. Till exempel att det är skamligt att inte ”vara herre i sitt eget hus” och därmed få en ursäkt för gjorda kränkningar och våldsbeteenden mot kvinnan.
En förklaring till att förebyggande handlingsplaner inte kommit till stånd kan vara de uppenbara svårigheterna att finna nödvändig samsyn och samverkan mellan myndigheter och mellan ideella föreningars verksamheter för skydd, stöd och behandling för de kvinnor, flickor och barn som utsatts för våld i nära relationer.
Regeringens beslut om tilldelning av medel i budget 22-06-09 för jämställdhet och mäns våld mot kvinnor visar att besluten väsentligen handlar om behovet av kompetensutveckling inom flera samhällsområden: kartlägga utbildningsbehov, riktad kompetensutveckling, stöd till nyckelgrupper, myndigheter och utvecklingsprojekt. Medel för breda förebyggande samhällsinsatser finns inte med bland besluten. Det speglar svårigheterna att förstå och finna metoder för de komplexa problemen.
Möjligheter för kommunen att arbeta förebyggande har funnits i flera år i material från SKR och Jämställdhetsmyndigheten. Exempelvis stöd till chefer för att lyfta in frågorna om våld i arbetslivet och för påverkan bland ungdomar. Uppsala kommun har inte använt sig av dessa möjligheter trots att det säkert finns en samsyn om detta hos alla som arbetar med våldsproblem – och av alla medborgare.
I Somras har dock regeringen beslutat ”ge kommunerna möjlighet att få extra resurser” för det brottsförebyggande arbetet: 26 miljoner för år 2023 och 52 miljoner för år 2024 samt infört en lag om kommunernas ansvar för ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete. Länsstyrelsen, Socialstyrelsen och Brottsförebyggande rådet har viktiga roller för genomförandet. Brå har utarbetat flera webbinarier som beskriver stegen vid införandet av förebyggande handlingsplaner. När får vi se konkreta förebyggande handlingsplaner mot mäns våld mot kvinnor som når allmänheten och nyckelpersoner i kommunen?