Människor bor inte i värdepapper

Hem är byggda för att bo i, inte för att vara en skattebas, skriver Skattebetalarnas vd Christian Ekström.

Foto:

Debatt2017-03-02 10:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Bostaden är för vanliga människor ett hem att leva i, inte en kapitalplacering. Den stora prisuppgången på fastigheter under de senaste åren har gjort många hushåll i villa och bostadsrätt rikare på pappret, men det betyder inte att de kan rationalisera bort boendet och leva på vinsten. Man måste ju ha tak över huvudet.

I sina försök att hitta nya sätt att beskatta den kapitalvinst som ofta finns upparbetad i bostadsrätter har Skatteverket nu hittat ytterligare ett, vilket bland annat Svenska Dagbladet uppmärksammat i en artikel i måndags.

I ett nytt ställningstagande som rör förändringar av villkoren för upplåtelse av en privatbostadsrätt hämtar Skatteverket inspiration från praxis avseende vad som avses som avyttring när det gäller värdepapper.

För värdepapper kan nämligen i vissa fall kapitalvinstbeskattning utlösas utan att det avyttrats, vilket Skatteverket då menar även borde gälla för bostadsrätter. Det gör att skatteeffekter kan utlösas som om man sålt sin bostad, även om man bor kvar. Genom att hänvisa till praxis för optioner och aktier kommer Skatteverket fram till att en bostadsrätt kan förvandlas till en ny, om man till exempel utökar bostadsytan eller gör ett tillägg om att det ingår en parkeringsplats.

Effekten av detta kan bli betydande för den enskilde.

Om bostadsrätten skattemässigt betraktas som ny måste den eller de som äger den betala skatt för kapitalvinsten.

”Försäljningsintäkten” blir då marknadsvärdet av den nya förändrade bostadsrätten med justering för om ersättning har erhållits eller lämnats för förändringen. Med tanke på de stigande priserna på fastigheter i många städer riskerar många därför att åka på en mycket otrevlig skattesmocka.

Ställningstagandet från Skatteverket är inte någon lagändring, så även de som gjort förändringar så långt bakåt i tiden som 2011 kan i teorin drabbas av skatt på kapitalvinst. Rättslig expertis på Skatteverket har till TT visserligen sagt att Skatteverket inte kommer att söka efter förändringar bakåt i tiden, något som dock inte framgår av själva ställningstagandet.

Skattebetalarna har alltid arbetat för att skattelagstiftningen ska vara enkel, förutsägbar och rättssäker för alla skattskyldiga.

Därför är vi mycket kritiska till att reglerna på området är så pass otydliga att Skatteverket godtyckligt synes kunna välja hur de vill tillämpa dem.

En anledning till att vi drev avskaffandet av fastighetsskatten så hårt var att den var godtycklig och gjorde människor skyldiga staten pengar som de i värsta fall inte kunde betala med mindre än att gå från hus och hem.

Flyttskatterna och hyresregleringen gör att Sverige har en dysfunktionell bostadsmarknad. Den som äger sitt boende och flyttar måste betala kapitalvinstskatt eller skatt på uppskovet samt skatt för lagfart och eventuella pantbrev om det är en villa. Den som hyr en attraktiv bostad byter den inte i första taget och de som står i kö får fortsätta att köa.

Inte undra på att det ter sig mer rationellt för den som bor i en bostadsrätt att flytta väggar än att flytta.

Det är det som Skatteverket nu vill dra in pengar på till statskassan. På vilket sätt detta ska öka rörligheten på bostadsmarknaden, vilket är just vad Sverige behöver, är dock svårt att förstå.

För många som bor i storstäder är jakten på parkeringsplats vardag. Om man får ett erbjudande om att utvidga sin bostadsrätt med en viss parkeringsplats är det så klart många som väljer att slå till. Det är inte konstigt att det i sin tur gör att deras bostads marknadsvärde ökar.

Däremot är det mycket märkligt att Skatteverket då anser att det är rimligt att förändringen ska kunna utlösa en skattesmäll.

Vi kräver att Skatteverket tydligare reder ut vad som gäller. En mindre förändring av upplåtelseavtalet ska, enligt ställningstagandet, inte innebära att bostadsrätten anses vara skattemässigt avyttrad. Men var gränsen går kan inte Skatteverket svara på. ”Det är inte möjligt att närmare ange vad som är en sådan väsentlig förändring av bostadsrätten” konstateras myndigt i ställningstagandet.

Om det inte är möjligt för Skatteverket, hur ska då vanliga människor kunna avgöra vad de kan göra?

Vågar man framöver till exempel köpa en uteplats eller flytta köket utan att det innebär att hela den latenta kapitalvinsten på bostadsrätten realiseras? Och vad gäller för dem som redan har gjort sådana förändringar? Kommer Skatteverket att riva upp gamla deklarationer?

Christian Ekström, vd Skattebetalarna