En fråga om liv och död som ingen bryr sig om

Det är dags att ge hjärt- och lungräddning samma prioritet som trafiksäkerhet, skriver Anders Åkesson.

Med större kunskaper i hjärt- och lungräddning hade många hjärtstopp inte behövt få dödlig utgång, menar Anders Åkesson.

Med större kunskaper i hjärt- och lungräddning hade många hjärtstopp inte behövt få dödlig utgång, menar Anders Åkesson.

Foto: Leif R Jansson / TT

Debatt2025-01-26 07:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nära 6 000 svenskar drabbades av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus förra året, men endast 677 överlevde. Hjärtstopp borde vara en nationell politisk prioritet – men är det inte. 

Region Uppsala är till exempel inte anslutna till systemet SMS-livräddare, som 14 andra regioner i Sverige är. Systemet innebär att när någon ringer 112 för att rapportera ett misstänkt hjärtstopp, identifierar larmoperatören situationen och skickar samtidigt som denne skickar ambulans, även ett SMS till utbildade frivilliga i närheten som direkt kan sätta i gång med livräddande insatser.

Med ett sådant system kan fler liv räddas. Enligt senast tillgängliga statistik från 2022 drabbades i Uppsala län 131 personer av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus, varav endast 20 överlevde.

Med rätt insatser skulle vi, nationellt, kunna nå samma framgång som amerikanska Seattle, där överlevnadsgraden vid hjärtstopp utanför sjukhus är upp till 60 procent tack vare bred HLR-utbildning och tillgång till hjärtstartare, jämfört med 12,4 procent i Sverige. Översatt till svenska förhållanden motsvarar det cirka 3 600 liv.

Så mot bakgrund av trafikens nollvision, är det hög tid att vi sätter samma fokus på hjärtstopp som trafikolyckor. Genom att öka allmänhetens förmåga och vilja att agera vid hjärtstopp kan vi årligen rädda många gånger fler liv.

En undersökning från Hjärt-Lungfonden 2019 visar att 7 av 10 svenskar skulle försöka ingripa och utföra HLR om de bevittnade ett hjärtstopp. Men det är betydligt färre som känner sig tillräckligt säkra för att faktiskt kunna genomföra livräddande insatser. 

Detta är ett alarmerande tecken på att fler behöver utbildas och känna sig trygga i att agera när situationen kräver det. HLR bör inte vara något man lär sig en gång och sedan glömmer – det måste vara en färdighet vi regelbundet övar och underhåller.

I Seattle där befolkningen är välutbildad i HLR och hjärtstartare är lättillgängliga, överlever upp till 60 procent av dem som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus. Framgångarna tillskrivs en kombination av hög HLR-utbildning hos allmänheten och god tillgång till hjärtstartare (AED). Seattle består inte bara av tät stadsbebyggelse, utan inkluderar även stora glesbygdsområden precis som i Sverige.

För att uppnå samma läge här i Sverige som i Seattle, måste vi investera i utbildning och tillgänglighet. Precis som vi har gjort stora framsteg med trafiksäkerheten genom att införa mitträcken, hastighetskameror och strängare regler för rattfylleri, kan vi göra liknande insatser för att öka överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus. HLR-utbildning borde vara en självklar del av vardagen för alla svenskar och 

Vi behöver också säkerställa att hjärtstartare blir lika självklara i våra offentliga miljöer som brandsläckare.

Vi från Riksförbundet HjärtLung har tre tydliga förslag för att fler skall överleva ett hjärtstopp:

  • Regeringen måste införa en nationell HLR strategi som omfattar utbildning och metodisk utplacering av fler hjärtstartare, som finns tillgängliga utomhus.
  • SMS-livräddning införs i alla regioner, idag är det 14 regioner som inrättat det. Men det finns ingen nationell ledning.
  • Regionerna åläggs att erbjuda HLR utbildning i samverkan med civilsamhället.

Det är dags att ge plötslig hjärtstoppsöverlevnad samma prioritet som trafiksäkerhet. Genom att stärka utbildningen i HLR, öka medvetenheten och sprida hjärtstartare, kan vi tillsammans rädda hundratals liv årligen. Livet står på spel – låt oss agera nu.