Även i år har vi genomfört Mustaschkampen med syftet att främja forskningen och informationen om prostatacancer. En cancer som varje år drabbar 10 500 män och skördar 2 300 liv. Det är den vanligaste cancern i dag.
Genombrottet för bättre diagnostisering kom omkring 1990, då man införde ett enkelt blodprov, PSA (Prostataspecifikt antigen). Tekniker för att upptäcka och behandla prostatacancer har därefter utvecklats betydligt. Ännu återstår dock mycket att göra för att förbättra situationen.
Prostatacancerområdet dras i dag med följande problem:
– Långa väntetider. Prostatacancerpatienter har de längsta väntetiderna av alla cancerdrabbade. Varför är det så? Och varför är det så svårt att åtgärda detta problem? I Uppsala får en prostatacancerpatient vänta i snitt 4 till 6 månader på behandling.
– Sen upptäckt, vilket innebär att patienten diagnostiseras i ett sent skede. Prostatacancer ger normalt inga märkbara symptom förrän det är för sent. Om cancern upptäcks i tid finnt stora möjligheter för botande behandling.
– Behandlingsbiverkningar (framförallt inkontinens- och potensproblem) som drabbar många patienter.
– Det nationella vårdprogrammets riktlinjer går ej att uppfylla med dagens vårdstruktur.
Staten har skjutit till flera tiotals miljoner till Region Uppsala i ett förbättringsprojekt kallat Standardiserat vårdförlopp, för att minska väntetiderna vid behandling av bland annat prostatacancer, men kötiderna har inte minskat.
Dödligheten i prostatacancer ligger kvar på samma absoluta nivå år efter år, men har minskat procentuellt. Denna procentuella minskning beror dock i huvudsak på den införda PSA-testningen och förbättrade behandlingsmetoder. Den stora orsaken, sen upptäckt, kvarstår.
För att göra framsteg på dessa problemområden föreslår vi två lösningar: organiserad prostatacancertestning och en nivåstrukturering av vården inklusive Prostatacancercentrum. Båda förslagen kommer att ha initiala kostnader, men torde på lång sikt ge en lägre vårdkostnad, spara människoliv och ge prostatapatienter en bättre livskvalitet. Bägge lösningarna är redan under uppbyggnad i Skåne och Västra Götaland.
Allmän screening innebär ett nationellt samordnat screeningprogram med kallelser enligt vissa tidsintervall, till alla män inom en viss åldersgrupp. Organiserad testning är ett samordnat informationsutskick med ett erbjudande om testning, vilket framför allt syftar till jämlik tillgång till information och en möjlighet till ett välinformerat beslut hos den enskilde patienten. Men efter en utredning beslutade Socialstyrelsen 2018 att regionerna inte bör erbjuda screening för prostatacancer. Screeningen ansågs leda till överdiagnostik av kliniskt betydelselös cancer.
Studier visar att dödligheten i prostatacancer kan förväntas minska med 35 procent vid organiserad provtagning. Detta skulle för Region Uppsala betyda 30 färre dödsfall per år.
Socialstyrelsen lämnade 2018 finansiellt bidrag till regionerna för att starta upp en studie om Organiserad testning. Resultatet av en förstudie inom Region Uppsala-Örebro presenterades i januari 2019, men sen har det varit helt tyst.
Som ovan nämnts har stora framsteg gjorts inom behandlingstekniker. Motsvarande framsteg har tyvärr inte gjorts inom övriga områden till exempel processutveckling, patientinformation och rehabilitering.
Stora framsteg skulle ske om man samlar hela kedjan från diagnos till rehabilitering i ett eller ett par så kallade Prostatacancercentrum inom sjukvårdsregionen Uppsala-Örebro.
För Prostatacancerföreningen i Uppsala län