REPLIK
Vi har konstaterat diverse arkitektoniska och tekniska brister inom några av Uppsalas nybyggda bostadsområden (UNT 21/10). Erik Pelling och Ylva Stadell konstaterar i sin replik (15/11) insiktsfullt att ”mer finns att göra och somligt har inte blivit tillräckligt bra”. Man framför också att ”Målet är att bygga ett fungerande samhälle” vilket förmodligen alla kan instämma i.
Därefter skriver Pelling och Stadell om olika upplåtelseformer, service, bygglogistikcenter med mera, vilket är i sammanhanget ovidkommande. Vår kritik gällde den arkitektoniska kvaliteten samt bristfälliga tekniska lösningar.
Pelling och Stadell faller in i det trendiga språket om ”hållbart” och tar som exempel att vissa byggnader har träfasader i Rosendal. Träbyggande kan kallas klimatsmart och hållbart om stomme och fasader byggs med virke från svenska skogar, men att förse byggnader med panelbrädor av ceder som transporterats från Nordamerika kan knappast betecknas som hållbart. Vi frågar oss också var de ”trädkantade stadsgatorna” i Rosendal finns? Man framhåller vidare ”den intressanta arkitekturen” i Rosendal. Vad betyder det? Ord som ”intressant, spännande, djärv arkitektur” har en oklar innebörd.
Vad gäller Östra Salabacke skriver Pelling och Stadell om ”en lugnare stadsgata med mer plats för…gatuträd och planteringar”. Vår invändning där handlade om de över 900 friska, uppvuxna lönnar som tagits eller ska tas bort. Från Uppsala kommuns hemsida: ”Träd är viktiga i vårt samhälle, både av estetiska och miljömässiga skäl. Därför är vi restriktiva med att ta bort friska träd”, och därefter om allt positivt som befintliga träd bidrar med miljö- och klimatmässigt. Hade det inte varit mer ”hållbart” att följa den egna policyn och tillvarata de värden som en del av dessa träd kunde bidragit till?
Vilket Uppsala vill vi ha i framtiden? Hur kan misstag, såväl tekniska som arkitektoniska, undvikas i framtiden? Lärdomar, erfarenheter och kunskaper bör tas med till Uppsalas fortsatta utbyggnad, inte minst för den storskaliga utbyggnaden i sydöstra staden där den föreliggande översiktsplanen inte tar någon hänsyn till terrängen och de stora nivåskillnaderna. Trender kommer och går, frågan är bara hur dessa bemöts och hanteras? Enligt vår uppfattning finns det tillräckligt hög befintlig stadsbyggnadskvalitet i Uppsala att ta lärdom av, att föra vidare och utveckla.