Sverige behöver fler yrkesförare för buss och lastbil, och vägen dit går via B-behörighet. Ett CSN-lån för körkortsutbildning uppmuntrar fler att välja en professionell förarutbildning – någonting som ger en god grund för blivande yrkesförare. Transporter av gods och människor är en avgörande kugge i ekonomins motor och ett väl fungerande och hållbart samhälle. Är de för få blir de transporter onödigt dyra. Fler behöver uppmuntras att välja god förarutbildning för att sedan fortsätta vidareutbildas till yrkesförare.
Från första januari i år tog regeringen bort möjligheten att ta CSN-lån på upp till 15 000 kronor för körkortsutbildning. Förklaringen som gavs var att det var en ineffektiv åtgärd som inte lockade fler att välja trafikutbildning. Detta menar vi är en märklig tolkning. Utredningen visade att varannan låntagare fått ett körkort. En stor andel som vid tidpunkten för utredningen ännu inte lyckats ta körkort hade för avsikt att göra det.
Lånet var initialt enbart riktat till arbetslösa 18–47-åringar men breddades sedan till att omfatta även 19 och 20-åringar med gymnasieexamen. Oavsett målgrupp visar utredningen att ju längre tid man haft lånet, desto högre blev andelen som fått körkort. Detta är ju är helt logiskt eftersom körkortsprocessen tar tid. Vi menar att utredningen visar att lånet bidragit till att man valt en professionell förarutbildning, men att beloppet varit för lågt och tiden för begränsad. Det finns förvisso en grupp som missbrukat lånet, men det drabbar alla typer av CSN-lån och detta ska inte förstöra möjligheterna för de som sköter sig. En lägre första utbetalning av lånet, det vill säga det lånebelopp man kan få innan man måste uppvisa studieprestation, borde minska detta problem.
En arbetsmarknadspolitisk åtgärd som individen betalar för själv och som får varannan att nå sitt mål måste anses vara tämligen unik. Vår erfarenhet från branschens sida är att det snarare var det för lågt satta lånetaket som byggde ett onödigt hinder för presumtiva låntagare. Risken att sätta sig i skuld utan att pengarna räckte för att slutligen nå målet avskräckte.
Just vikten av en professionell förarutbildning lyfts fram i ett program, ready to pass, nyligen publicerat av den brittiska motsvarigheten till Transportstyrelsen och Trafikverket. Enligt detta program behöver en elev behärska 27 olika färdigheter innan eleven är redo att självständigt möta trafiken i personbil. Programmet underkänner även idén om att självlärda elever rakt av kan jämföras med professionellt utbildade elever när det kommer till nödvändiga trafikkunskaper.
Ready to pass erbjuder också en pedagogisk vägledning som klargör att en god trafikant förutsätter förståelse som bygger på varandra, i ett sammanhängande program. Det är inte enskilda moment som avgör om eleven klarar uppkörningen eller inte, utbildningen ska betraktas som en enhet, utan genvägar.
Den brittiska modellen pekar tydligt på att det gamla CSN-beloppet var otillräckligt för att finansiera tillräckligt antal lärarledda lektioner som är nödvändiga för att grundlägga goda trafikkunskaper. Det finns ett värde i systematik inom all utbildning. Utbildning bör vara en stege, snarare än ett lapptäcke. Den brittiska synen borde inspirera den pågående utredningen som regeringen ålagt Transportstyrelsen att göra om hur svenska elever ska komma bättre förberedda till provet. Vi behöver inte uppfinna hjulet när det redan finns ett brittiskt att kopiera.
Att återinföra och fördubbla CSN-lånet säkerställer att fler vågar fullfölja körkortsutbildningen, något som dessutom öppnar dörren för att vi snabbare ska få fler kompetenta yrkeschaufförer inom lastbil, buss och taxi. En arbetsmarknadsåtgärd som gynnar hela samhället.