Mammas skrik ska inte vara barndomsminne

Riksdagen röstar i dag för att införa ett särskilt barnfridsbrott i lagboken, skriver Gustaf Lantz.

Debatt2021-05-24 13:59
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Mammas skrik, blod och hårtussar ska inte vara barndomsminnen. Alla barn har rätt till en trygg uppväxt. Det finns över två miljoner barn i Sverige. Av dessa har omkring en tiondel upplevt våld i hemmet mellan närstående vuxna. Många människor i Sverige lider varje dag av allvarlig psykisk ohälsa på grund av spåren som detta våld lämnat hos dem. 

Det är därför hög tid att vi nu gör barn som bevittnar våld till brottsoffer. I dag röstar riksdagen om att lagboken ska få ett nytt barnfridsbrott. Inget pekar på att lagförslaget inte skulle vinna stöd i kammaren. 

Den som utsätter en närstående för sexualbrott eller annat våld ska utöver brotten i sig även kunna dömas för den skada gärningsmannen åsamkar barnet som ser på. Straffet föreslås vara fängelse i högst två år. Är brottet grovt ska kunna dömas till fängelse i fyra år. 

Som folkvalda har vi en skyldighet att se till allas rätt till trygghet, oavsett personernas förmåga att själva tala för sig. Det är därför dags att barnen synliggörs i rättssalarna när våldet mellan deras föräldrar är uppe på bordet. De drabbade barnen får genom förändringen möjlighet till upprättelse i domstol genom juridiskt ombud och möjlighet till skadestånd.

Kampen mot mäns vålds mot kvinnor måste föras sida vid sida med kampen för barnens rätt till en trygg uppväxt. Det är omöjligt att skilja dessa saker åt.  Dagens riksdagsbeslut kan bli ett viktigt steg i rätt riktning. 

Med det nya brottet vidgar vi de legala perspektiven på våld i nära relationer. Barnens upplevelser går från att vara bakgrundsberättelser, till en viktig del av den rättsliga prövningen. När en förälder riktar slag mot en annan förälder, riktas våldet även mot barnet som ser på och minns livet ut.

Dagens riksdagsbeslut handlar om hur samhället ska hantera våldet när det hänt. Ännu viktigare är att vi som samhälle ser till att barn över huvud taget inte behöver leva med våld i hemmet.

Attityder och lagar måste ändras. Arbetet måste fortgå. Mäns våld mot kvinnor måste upphöra. Men det finns anledning att se positivt på framtiden. 

Vittnesmålen i #metoo och den ökade kunskapen, som inte minst Nationellt centrum för kvinnofrid i Uppsala bidragit med, har skapat ett förändringstryck i hela samhället gällande dessa frågor. 

Nu är det upp till oss politiker att leva upp till förväntningarna. Idag röstar vi i riksdagen om ett lagförslag som bryter ny mark på detta område. Men det kommer snart fler.