Sverige är ett av världens bästa länder när det kommer till jämställdhet. En tillgänglig förskola, avskaffad sambeskattning och lagar mot könsdiskriminering är reformer som öppnat arbetsmarknaden för fler kvinnor. Utan kvotering, och utan undantag.
Det finns mycket bra i Sverige som vi ska vara stolta över. Men det finns också saker som vi inte kan blunda för eller argumentera bort. Enligt Brottsförebyggande rådet känner sig 36 procent av kvinnor otrygga i sitt eget bostadsområde en sen kväll. En av tio undviker att gå ut i sitt eget bostadsområde – där man borde känna sig mest säker.
Trygghet kan se olika ut. Det kan dels handla om den fysiska tryggheten utomhus en sen kväll, men också om finansiell trygghet: löner, arbetsmarknad, sparande och så småningom även pension.
Länge har vänstern dominerat debatten kring jämställdhet och feminism. Men det är nog nu. Det håller inte att regeringen som kallar sig feministisk försvårar för unga kvinnor. Ett exempel är sparande. Det ska vara möjligt att spara ihop till ett ”fuck off-kapital” så att man som kvinna aldrig behöver vara ekonomiskt beroende av någon annan.
Här har regeringen sett till att tröskeln till sparande ökar genom att bland annat höja skatten på investeringssparkonto (ISK). Det betyder att alla pengar man sparar och lägger undan dubbelbeskattas. Först när det är en inkomst, sedan på sparkontot. Det här är skadlig politik. I stället bör man driva på för att slopa skatten på ISK och göra det lättare för alla att spara.
Snarare än att fokusera på sparande och vad skatt på sparande egentligen innebär för jämställdhet mellan könen, finns det tendenser att politiken alltför ofta fokuserar på löner – främst på det så kallade lönegapet mellan män och kvinnor.
Det finns skillnader. Men faktum är att om man rensar för parametrar som olika befattningar inom samma yrke, i vilken sektor man arbetar och vem som i högre grad är hemma med barnen så finns det egentligen inga skillnader, något som statistik från bland annat Medlingsinstitutet och Office for National Statistics i Storbritannien visar.
Det är inte så konstigt att kvinnor i Sverige är hemma längre med sina barn än i princip i något annat OECD-land. Vår föräldraförsäkring hör till de mest generösa och kvinnorna tar fortfarande ut lejonparten av den.
Vi behöver en bredare diskussion kring frågor kopplade till detta men vi behöver också se till att fler kvinnor kan kombinera jobb, karriär och familj.
Politiken borde fokusera på att hitta lösningar som bidrar till att det här är möjligt. Bland annat genom att förstärka kvinnors möjligheter ytterligare genom utvidgat RUT-avdrag för att gynna företagande och fler karriärsteg i traditionella kvinnoyrken som vården, skolan och omsorgen. Det här skulle göra skillnad för kommande generationer.
Feminism och jämställdhet är oerhört centrala frågor för vår generation. Det kräver också att tjejer backar andra tjejer och att vi påminner varandra om att det går bättre för oss än någonsin tidigare. Därför behöver också debatten skifta fokus.
Jämställdhet och feminism handlar inte om exakt lika utfall som vänstern tycks tro, varför de driver frågor som kvoterade börsbolagsstyrelser och lägger pengar på att fler sidor på Wikipedia ska handla om kvinnor.
Riktig jämställdhet handlar snarare om att förutsättningarna mellan könen ska vara lika, något som vi i Moderata Ungdomsförbundet tror på – där individens möjligheter att ta vara på möjligheter och påverka sitt liv är nyckeln. För oss är det självklart att vara feminister och höger. Samtidigt.