Lika behandlas olika

Privat och offentligt drivna vårdcentraler behandlas inte lika. Vill de rödgröna att hälften av vårdcentralerna ska försvinna? skriver Anna-Karin Klomp (KD).

Anna-Karin Klomp (KD)

Anna-Karin Klomp (KD)

Foto:

debatt2018-03-19 13:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

2017 gick den regiondrivna primärvården 30 miljoner kronor back.

Privat och offentligt drivna vårdcentraler får lika mycket betalt och har samma vårduppdrag. Förutsättningarna att gå runt är därför lika. Alla har samma uppdrag, samma ersättningssystem, samma journal­system, alla patienter har rätt att välja fritt och ingen patient får nekas listning.

Men när offentliga vårdcentraler går back täcker regionen automatiskt underskottet.

Primärvården uppger själv flera orsaker till resultatet: Det har varit svårt att få tag i personal, det har startats flera nya vårdcentraler vilket har gett uppstartskostnader och journalsystemet har genomgått en stor förändring. Journaluppdateringen gick bra men krävde många timmars utbildning för alla som arbetar med det vilket kostat stora summor.

De ökade kostnader är ju inte unika för vårdcentralerna som ­regionen själv driver.

KD och övriga Alliansen krävde därför en utredning om vårdcentralerna borde kompenseras för extra kostnader i samband med journaluppdateringen.

Dessutom ville vi ha förslag på hur händelser som går utöver det normala vårdcentralsuppdraget planeras och betalas för i framtiden, exempelvis större journaluppdateringar.

Tyvärr röstades våra förslag ner. Argumentet var att visserligen får primärvården sitt underskott täckt, men regionen tar också deras överskott om det blir något. De privata, menade S+MP, har däremot möjlighet att göra vinst och spara till sämre år.

Det stämmer och vore relevant om den egna primärvården historiskt hade samlat på sig överskott som regionen tagit.

Men primärvårdens samlade ­underskott är långt större än dess överskott.

2013 var resultatet visserligen

+8 miljoner kronor, 2014 +10,

2015 +4, men 2016 -7 och 2017 -30. Fram till 2015 fick förvaltningen dessutom behålla sina överskott. Trots protester från KD ändrade de rödgröna på detta 2016. Sedan dess har primärvården gått med underskott.

Hade den egna verksamheten varit ett privat bolag hade den fått ha väldigt generösa ägare för att undvika konkurs. Argumentet att vår egen verksamhet inte har haft möjlighet att samla i ladorna är alltså irrelevant.

En liten ljusglimt är möjligen att de rödgröna faktiskt ut­tryckte en förståelse för att privata verksamheter behöver kunna ”samla i ladorna” och därför gå med vinst. Men den möjligheten vill ju regeringen sätta stopp för.

Det kostar förstås att starta nya vårdcentraler, men regionen kommer knappast att gå in och täcka uppstartskostnaderna för Praktikertjänsts nya vård på vårdcentralen i Ultuna, trots att den har samma utmaningar.

I dag väljer ungefär hälften av våra invånare en privat vård­central. Det vore en katastrof om de försvann.

Vården behöver alla idéer och all utvecklingskraft den kan få. Vissa vill arbeta i stora organisationer och andra i små. Därför behövs entreprenörskap och företagande inom vården. Det rimliga nu vore att noggrant titta på om uppdateringen i Cosmic gav merkostnader som gick utöver vad vårdvalsavtalet normalt kräver. Om vi gjorde det skulle S+MP kunna säga att de försöker behandla privata och egna lika. Tyvärr finns uppenbart ingen vilja till det.

Anna-Karin Klomp, regionråd KD