Bioteknik, diagnostik, läkemedel och medicinteknik har i decennier haft stor betydelse för utvecklingen i Uppsala och Sverige. Det som är bra för Uppsalas life science är också bra för Sverige. Här finns både världsledande forskning och global industriproduktion, etablerade storspelare och innovativa startups. När världen nu drabbats av en global pandemi är det viktigt att inse att satsningar inom life science alltså lägger grunden för morgondagens välstånd, välfärd och välmående.
Life science är varor och tjänster som direkt eller indirekt har med behandling av patienter att göra, och har lång tradition i Uppsala. Samspelet mellan högre utbildning, forskning och företagande med siktet inställt på att erövra globala marknader och lösa globala utmaningar är ett arv från 1900-talets Pharmacia, men har utvecklats och förfinats under 2000-talets första decennier. Bland andra nuvarande Cytiva och Thermo Fisher Scientific i Uppsala har vidareutvecklat arvet från Pharmacia, samtidigt som massor av nya innovatörer och entreprenörer har skapat nya företag.
Enbart de privata life science-bolagen i Uppsala omsätter årligen 28 miljarder kronor, sysselsätter fler än 5 000 anställda och utgör två procent av svensk varuexport. Närheten till Arlanda och samspelet i huvudstadsregionen är avgörande framgångsfaktorer. I vår del av landet finns de två svenska sjukhus som nyligen fanns på Newsweeks topp 50-lista: Akademiska och Karolinska.
Sverige är i framkant i utvecklingen av life science. Exporten är betydande och bortsett från skogs- och träindustrin är det den största nettohandelsbalansen som landet har. Det betyder alltså att vi exporterar betydligt mer än vi importerar. Våra universitet är väldigt starka inom medicin, naturvetenskap, farmaci och teknik, vilket är grunden för en god life science-industri. Ur dessa universitet kommersialiseras forskningen till nya företag som växer och förädlas för nya exportintäkter.
För att nya idéer ska förädlas och bevisas ha det värde som innovatören förutser behövs redan idag stora investeringar - från både privata och offentliga finansiärer. I krisens tecken bör vår kanske starkaste nationella kompetens värdesättas ännu mer. Denna bransch behöver långsiktigt överleva och den behöver nya investeringar för att fortsätta vara i framkant.
Nyligen anordnade Handelskammaren i Uppsala och STUNS ett välbesökt seminarium på ämnet med relevanta lokala aktörer och perspektiv. Medverkade gjorde även regeringens life science-samordnare Jenni Nordborg och ett antal åtgärder framkom tydligt:
Hållbar utveckling även i kris. Samhället måste kunna arbeta parallellt med krisberedskap och framtidsberedskap. Det är avgörande att den kunskaps- och forskningsintensiva industrin som lägger grunden för morgondagens välstånd också får chans att klara krisen. Life science är en av de viktigaste resurserna som Sverige och Uppsala har.
Investera genom inarbetade strukturer. Låt innovationsstödsystemen i regionerna få mer ansvar och medel att investera, samla och koordinera de insatser som anses nödvändiga. De är närmast verksamheterna och aktörerna och har därför bäst strategisk möjlighet till omdömesfulla och hållbara beslut. Detsamma gäller nationella stödsystem.
Samhällets resiliens är avgörande. Utvecklingen är beroende av fungerande ekosystem där omedelbara insatser och långsiktiga investeringar måste kunna fungera samtidigt. För life science behövs fungerande värdekedjor, transporter av råvaror tillika leverans av produkter, fungerande användarmiljöer för forskning och kliniska prövningar. Utan de senare kommer inga nya vaccin eller mediciner att kunna tas fram.
Sätt pengarna i arbete. Att ta beslut så snabbt som möjligt är avgörande i denna situation. Stöd- eller räddningsinsatser som dröjer förlorar sin verkan eller blir lönlösa om de kommer försent. Låt pengarna arbeta och ta snabba beslut. Med ökad investerings- eller beslutsfrekvens kan också justeringar ske snabbare. Pengarna gör ingen nytta på banken.