Liberalernas åsiktsbyte är ett svek mot Uppsala

Spårvägsinvesteringen tränger ut alla viktiga investeringar som måste göras, skriver Stefan Hanna och Lina Hamberg.

Lina Hamberg (UP) och Stefan Hanna (UP) är mycket kritiska till att Liberalerna nu återigen ändrar åsikt om spårväg.

Lina Hamberg (UP) och Stefan Hanna (UP) är mycket kritiska till att Liberalerna nu återigen ändrar åsikt om spårväg.

Foto: Elin Sandow

Debatt2023-05-31 10:03
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Tisdagen 30/5 2023 bekände Liberalerna färg och bestämde i sitt velande återigen att de är för ett spårvägsprojekt i Uppsala. För dem utan historiska faktakunskaper var Liberalerna i formella kommunala beslut först emot en spårväg, sedan var de för en spårväg, sedan var de emot en spårväg igen och nu är de återigen för en spårvägslösning. Inte en särskilt seriös process i en så stor och extremt dyr fråga för Uppsalaborna. En fråga som dessutom tvingar in Uppsalas skattebetalare i ett projekt som kräver extremt höga investeringar och som förutsätter en kraftig förtätning av Uppsalas södra stadsdelar.

Kampen för en klokare väg framåt är dock inte över. Liberalerna fortsätter sin färd mot självutplåning men vi som vill att Uppsala ska utvecklas socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart vet att det fortfarande går att bygga ut Uppsala klokare, även om slöseriet i spårvägsspecifika kostnader på grund av Liberalerna nu kan fortsätta.

De senaste dagarna har Uppsala kommun genomfört så kallade planeringsdagar. Under dessa dagar har alla kommunens verksamheter fått redogöra för sina verksamheter och hur de vill förhålla sig till de allt tuffare ekonomiska tider som råder. Av många skäl är det ekonomiska läget för Uppsala kommun ansträngt och kraftiga effektiviseringar är nödvändiga.

Parallellt med detta lyfts behovet av att göra stora investeringar i dricksvattenförsörjningen, i skollokaler, i äldreomsorgen, i socialomsorgen, i väginfrastrukturen, i arenor och andra önskade mötesplatser. Spårvägsinvesteringen tränger ut alla dessa investeringar. En spårvägsinvestering har vi i nuläget inte råd med och en sådan investering skulle också under lång tid tränga ut alla andra nödvändiga investeringar speciellt med tanke på rådande inflation och exploderande räntekostnader både för redan befintliga lån och de nya lånen för spårvägen.

När Utvecklingspartiet demokraterna valde att inte stötta Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna i att bilda ett nytt lokalt styre var ett av huvudskälen att vi inte var övertygade om att Liberalerna ärligt och trovärdigt skulle vara emot spårväg. När Liberalerna dock skrev på en motion tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna trodde vi dock att de på allvar insett det okloka med spårvägsprojektet. En motion som säger nej till spårväg, som Liberalerna skrivit på. En motion som kommer upp i kommunfullmäktige för beslut i höst. En egen motion som de enligt sitt senaste stämmobeslut nu tvärtom ska säga nej till.

Det är en extremt dyr politisk cirkus som Liberalerna ägnar sig åt. Men visst, i Region Uppsala, som ansvarar för kollektivtrafiken, har Liberalerna varit konsekvent för spårvägen. Hela denna karusell visar att Utvecklingspartiet demokraterna trots all kritik gjorde en korrekt bedömning när vi valde att göra en uppgörelse med Socialdemokraterna. Liberalerna har helt enkelt inte varit att lita på.

Sverige och Uppsala befinner sig i början av en mycket svår ekonomisk tid. Att genomföra en liknande investering i denna tid, samtidigt som behovet av den kapacitet som en spårväg erbjuder inte behövs förrän tidigast på 2040-talet, är ekonomiskt vansinne. Som tur är finns goda förutsättningar för att stoppa detta vansinniga projekt. Trots att de som till varje pris vill bygga massivt, tätt, högt och fort bildar bolag och fortsätter med spårvägsprojektet, finns hopp om att förnuftet sätter stopp för denna ofinansierade och okloka extrema exploatering av Uppsala stads södra stadsdelar. Hoppet står nu till konjunkturen, Länsstyrelsen och mark- och miljödomstolarna. Ett nej till att bygga Ultunabron innebär ett totalt stopp för stora delar av de extrema byggplaner som nu drivs framåt.

Det är anmärkningsvärt att Liberalernas tidigare lokala ledare Mohamad Hassan redan innan Liberalernas stämmobeslut den 30/5 gick ut i en debattartikel och skrev att Liberalerna var för en spårväg. I en svår ekonomisk tid slösas nu massor av pengar bort på ett projekt som inte behövs istället för att stärka skolan och äldreomsorgen.