Låt yrkesutbildningen lösa kompetenskrisen

Det är orimligt att allt färre vuxna får möjlighet att läsa in yrkeskompetens, skriver Caj Luoma med flera.

Debatt 24 september 2022 07:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Yrkesutbildningen måste prioriteras av den kommande regeringen.  Bygg ut en breddad yrkesvux och stoppa nedmonteringen av arbetsmarknadsutbildningen.

155 000 personer i vårt land har varit arbetslösa i mer än ett år. I den lågkonjunktur som hotar i skuggan av krig, elpriser och inflation riskerar de att hamna ännu längre ifrån ett nytt arbete. För att stärka deras ställning på arbetsmarknaden krävs ny kompetens och utbildningsinsatser. 

En yrkesutbildning är en snabb och säker väg in på arbetsmarknaden. Inte minst eftersom företagen vill anställa personer med gymnasial yrkeskompetens. Dessa utbildningar kan dessutom läsas in på kort tid – från några månader till ett år.

För vuxna finns två vägar till sådan yrkeskompetens: yrkesinriktad vuxenutbildning (yrkesvux) och arbetsmarknadsutbildning. Men det finns flera problem med dagens system som lamslår rekryteringen till bristyrkena och förvärrar kompetenskrisen.

För det första är dagens yrkesvux inriktat främst mot välfärdssektorns kompetensförsörjning. Utbildningar mot vården och barnomsorgen dominerar när kommunen väljer vad som ska erbjudas. Vuxenutbildningen är en viktig nyckel i att lösa bristen på undersköterskor, vårdbiträden och barnskötare men det är inte rimligt att alla andra sektorer får stå tillbaka. Trots rekordsatsningar på yrkesvux har flera inriktningar fått färre platser. Exempelvis är det stor brist på kockar, väg- och anläggningsarbetare, yrkesförare, städare och saneringspersonal. 

För det andra har Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar monterats ned snabbare än yrkesvux har byggts ut.

2013 gick 37 800 personer en utbildning inom yrkesvux. Samma år fick 46 300 arbetslösa möjlighet att gå en arbetsmarknadsutbildning, vilket innebär att totalt 81 400 personer fick någon form av yrkesutbildning.

Förra året utbildades fler personer, 47 500 personer, inom yrkesvux. Men då endast 20 200 arbetssökande fick möjligheten att gå en arbetsmarknadsutbildning stannar totalen på 67 700 personer.

På tio år har det totala antalet platser inom yrkesvux och arbetsmarknadsutbildning minskat med 13 700.

Ställ inte arbetsmarknadsutbildningen mot yrkesvux. Det ena ersätter inte det andra. Vi behöver många olika vägar om vi ska sänka arbetslösheten, bredda rekryteringen och bryta segregationen i samhället.

Det behövs en sammanhållen politik för kompetensförsörjningen där pengarna för yrkesutbildning verkligen når fram. Vi har därför tagit fram tre förslag:

1. Fördubbla antalet platser i arbetsmarknadsutbildningen. Bredda samtidigt målgruppen så att fler arbetssökande ges möjlighet till en arbetsmarknadsutbildning, inte enbart personer som står långt ifrån arbetsmarknaden som får gå dessa utbildningar.

2. I den reformerade Arbetsförmedlingen har fristående matchningsaktörer fått en större roll. De bör matcha till de utbildningar som ger deltagaren störst chans till jobb. Företagen som har behov av att anställa behöver också medverka i att få fler deltagare till arbetsmarknadsutbildningarna.

3. Bygg ut yrkesvux och se till att de nya platserna går till inriktningar som nu är underrepresenterade. Fler arbetslösa måste matchas även mot de här yrkesutbildningarna. 

I skuggan av krig, inflation och energikris väntar en lågkonjunktur. Arbetslösheten och kompetensbristen kommer att vara en av den nya regeringens största utmaningar. Vår uppmaning är att genast initiera en rivstart med satsningar på yrkesutbildningen.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa