Att använda och bruka skog binder koldioxid och bidrar till att lösa världens klimatproblem. Skogsprodukter kan ersätta koldioxidutsläppande cement, betong och olja. Att föreslå kolsänkor, där virkesanvändningen stoppas, är helt fel väg att gå. Världen behöver mer skogsbruk – inte mindre. Svenskt skogsbruk, så som det bedrivits de senaste decennierna, borde ses som en förebild för hur en ökad virkesproduktion kan samsas med ekologiska och sociala värden.
Skog i tillväxt kan ses som ett landskap täckt av solceller och koldioxidfångare – utan de miljöproblem som produktion och skrotning av sådana innebär. Virket är som miljövänliga batterier för energilagring och samtidigt råvara för en stor del av alla de produkter en ökande världsbefolkning har behov av. Av vad borde bostäder för världens alltmer urbaniserade befolkning byggas? Bara i Afrika väntas hundratals miljoner människor flytta in till städer under de kommande decennierna. Trä förstås! Inte stål och cement – det skulle omöjliggöra varje chans att uppnå Parisavtalet. För att binda maximalt med kol behövs dels ett ökande virkesförråd i skogen, dels ett ökande antal trähus och annan träbyggnation i städerna. Enskilda träd eller hus kommer att avverkas, dö eller rivas, men de ersätts av nya och det är helheten som ska räknas.
Sverige var länge ett fattigt land där skog brändes, kalhöggs för masugnarna eller plockhöggs för sågverken. Med mekaniseringen blev skogsbruket mycket produktionsorienterat. Stora kalhyggen fick befogad kritik från miljöhåll. Men i början på 1990-talet kom en ny skogsvårdslag där grunden var att söka balans mellan virkesproduktion och miljöhänsyn. Dessutom enades miljöorganisationer, i dialog med skogsindustri och skogsägare, om att utveckla system för miljömärkning av skogsbruk och skogsprodukter. Sedan dess pekar kurvorna uppåt för skogslevande fåglar och däggdjur. Ett hygge 2020 är inte alls lika kalt som ett hygge 1980, och det som idag kan tros vara orörd urskog kan ha varit kalmark för ett par hundra år sedan. Vi har idag mer virke i skogen än för 100 år sedan, trots att avverkningen långsamt men stadigt ökar.
Sverige är i dag i många avseenden världsledande i att förena småskaligt ägande och storskalig produktion av skogsprodukter med en hög biodiversitet och skogar som allmänheten kan njuta av för rekreation, svamp, bär, jakt etc. Ett skogslandskap med skog i olika åldrar, inklusive en viss andel som avsatts för att bli ”orörd gammelskog”, och en viss andel hyggesfritt brukande, innehåller fler arter och större antal individer än ett skogslandskap utan hyggen. Öppna ytor efter avverkning täcks snabbt av ny växtlighet som gynnar ett stort antal djur och fåglar. Även ur sociala aspekter är ett variationsrikt skogsbrukslandskap att föredra. Studier visar att det allmänheten ser som trevlig rekreationsskog främst är äldre bestånd av brukad skog. Lingon och hallon hittar vi på hyggena.
Att säga att allt är perfekt vore fel. Sjunkande slutavverkningsåldrar minskar i nuläget andelen äldre produktionsskog. En trend som borde brytas. Men den stora bilden av den svenska skogen är bättre än vad som ofta framhävs i debatten.
Med dagens klimatproblem har världen ett skriande behov av mycket mer skogsbruk. Många länder har stora arealer hotade och degenererade naturskogslandskap, där ett ansvarsfullt brukande skulle kunna leda till att lokalbefolkningen får inkomster och skogen återhämtar sig. Så som skett i Sverige. Enligt World Resources Institute finns det mer än en miljard hektar av landskap som skulle kunna restaureras för att bära mer, eller mycket mer, träd och skog. Att bara ”skydda” stående träd, eller plantera nya, med det avgränsade syftet att skapa kolsänkor och aldrig få nyttja virket, så som nu ofta föreslås i debatten, är varken försvarbart eller någon uthållig lösning. Varken i Sverige eller andra delar av världen.
Tillsammans besitter miljörörelsen och skogsbruket en enorm kunskapsbank. Vi borde kunna samverka för att stödja en färdplan mot en fungerande global ekonomi. Skog och skogsbruk kan bidra till många av FN:s utvecklingsmål. Måtte EU-kommissionens nuvarande syn på skogsbruk förändras.