I den judiska traditionen hälsar man varandra med frasen "Nästa år i Jerusalem" vid avslutandet av påskmåltiden, sedern. Man syftar då på att få fira påsken på riktigt med offergåvor i Jerusalems tempel (sedan länge i ruiner). I dag får de inte ens samlas fler än åtta i synagogan.
Nu när man öppnar museerna för en större publik borde också de religiösa samfunden få ta emot fler besökare. I vårt sekulära samhälle har man valt att bunta ihop kyrkor och samfund med den i lagtexten nu bekanta termen allmänna sammankomster. En sådan får som bekant inte samla fler än åtta personer, allt i syfte att minska spridningen av covid-19.
Växjöbiskopen Fredrik Modéus skrev i en debattartikel i DN 21/3 om behovet av att värna vår existensiella hälsa. Han ifrågasätter att Folkhälsomyndigheten är beredd att öppna för museer och nöjesparker med mera, men inte kyrkor, att tillåta en större publik och då enligt samma norm som handeln, det vill säga 1 besökare per 10 kvadratmeter. Likaväl som vi följdes åt när man minskade besökstaket, borde vi få medräknas när det höjs.
Var finns logiken i ett tak på 8 för även våra största katedraler, när vilken handelsbod som helst kan ta emot långt fler?
Svenska kyrkan har tagit ett stort ansvar och följt de restriktioner och rekommendationer som meddelats och kommer även i fortsättningen att göra så. Men vi skulle ha lättare att acceptera skillnaden i behandling av olika sektorer i samhället om de var rimliga eller resultatet av en ordentlig analys.
Folkhälsomyndigheten har själv konstaterat att religiösa sammankomster uppvisar en mycket låg risk för smittspridning. Vi hade sett fram emot aviserade lättnader, kanske redan till påsk, den kristna kyrkans viktigaste högtid, men icke så.
Att hindra smittspridningen är en viktig uppgift för hela vårt samhälle. Men lika viktigt är att värna om varandra, hålla ihop gemenskaper och hindra att tristess och ensamhet utvecklas till väl så svåra ohälsotillstånd som någonsin covid-19. En dag ska vi upprätta bokslut över detta annus horribilis och bedöma vad som varit värst: boten eller soten?
Vilken skada orsakar själva viruset och vilka men får vi av de samlade skyddsåtgärderna?
Att samlas till gudstjänst och bön har vi gjort i tusen år. Om bön och lovsång hjälper är inte fullt ut klarlagt, men flera vittnesmål har nedtecknats i den heliga skrift. Evidensen för munskydd är visst inte heller så stark. Men en sak är säker; de som fått delta i gudstjänst är vaccinerade från existensiell ohälsa för en vecka framåt.