Skolkuratorn är skolans psykosociala expert. Yrkesrollen innebär att föra in psykosocialt arbete i skolan för att bidra till att eleven uppnår kunskapsmålen. Skolkuratorn ska också arbeta med skolans värdegrundsarbete, likabehandlingsplaner, handlingsplaner för ökad närvaro, krishantering, mot droger, mobbning och inte minst att handleda lärare i psykosociala frågor. Allt med syfte att undanröja hinder för elevers lärande, för att elever ska må bra och utvecklas positivt. Skolkurators uppgift är även att ta reda på och förstå hur eleven har det på fritiden, i familjen och i klassen. Det innebär också att arbeta för förändring och att arbeta för att problem inte ska uppstå eller förvärras.
Redan 2010 gjordes en ändring i Skollagen, som syftade till att förstärka skolans hälsofrämjande arbete. Eleverna skulle ha tillgång till en samlad elevhälsa där skolkurator var en av insatserna. I stället för att anställa ytterligare skolkuratorer har flera kommuner löst kravet i skollagen genom att ge befintliga skolkuratorer ansvar för fler skolor och fler elever inom kommunen. Det är inte okej, utan det dags att skolkuratorerna ges möjlighet att arbeta enligt skollagens intentioner. Det vill säga inte enbart åtgärdande utan också främjande och förebyggande.
På uppdrag av Akademikerförbundet SSR genomförde Novus 2010 sin första riktade undersökning till skolkuratorer angående antalet elever i sitt upptagningsområde Enligt samma undersökning upplevde skolkuratorerna att 300 elever per skolkurator var brytpunkten för att göra ett bra arbete. 2021 visar Novus undersökning att 71 procent fortfarande upplever arbetsbelastningen som hög. Av skolkuratorer med ansvar för 500 elever eller fler, upplever 70 procent att de inte hinner med det förebyggande arbetet. Detsamma gäller för skolkuratorer som ansvarar för 3 skolor eller fler. Tyvärr är skolkuratorsbemanningen nedprioriterad i alltför många skolor. Den ojämlika tillgången till skolkuratorer är ett svek mot eleverna.
Distriktsföreningen har kontaktat lokalfackliga i flera av länets kommuner och resultatet visar att länets skolkuratorer har för många elever per kurator. Skolkuratorer i grundskolan ansvar för i snitt; i Enköping 538 elever, i Håbo 496 elever, i Uppsala 651 elever, i Östhammar 380 elever. Gymnasieskolans skolkuratorer har ansvar för i snitt; Enköping 560 elever, Håbo 450 elever, Uppsala 399 elever. Men det finns stora variationer som mest ansvar en grundskolekurator för 1085 elever och en skolkurator på gymnasiet för 817 elever. Många kuratorer ansvar också för två eller flera skolor i flera fall ligger skolorna på olika orter, vilket betyder att eleverna inte har tillgång till dagligt stöd från kurator.
Novus undersökning 2021 visar även att det är det förebyggande arbetet med riskgrupper som prioriteras bort när arbetstiden inte räcker till för kuratorerna. Samtidigt uttrycker politiker på både nationell och lokal nivå att det måste bli tryggare i samhället. Barn i riskzon måste fångas upp tidigare för att inte utveckla ett kriminellt beteende. För att detta ska vara en möjlighet behöver skolkuratorns arbete tas på allvar, och stärkas på skolorna för att de ska kunna arbeta som det är tänkt. Relationen mellan kurator och skolpersonalen är av yttersta vikt för att kuratorns handledning och rådgivning ska falla väl ut. Skolkuratorn är även elevens röst och länk mellan elev, förälder, pedagoger och rektor samt externa aktörer som socialtjänsten och BUP. Det tar tid att bygga upp relationer. Relationsbyggandet försvåras av hög personalomsättning
Akademikerförbundet SSR menar att flertalet kuratorer har för många elever att ansvara för. I skolor som ofta byter kurator är risken stor för minskad psykosocial kompetens i elevhälsoteamet. Elever i stort behov av stöd riskerar att falla mellan stolarna och det förebyggande och hälsofrämjande arbetet blir eftersatt, vilket leder till oanade konsekvenser för eleverna som att gå ut skolan utan godkända betyg. Forskning visar att en lyckad skolgång utgör ett starkt skydd mot att utveckla psykisk ohälsa och olika former av sociala problem som kriminalitet och missbruk.
Vill vi ha en förändrad samhällsbild måste barnen få det stöd som är skollagens intention. För att det ska bli verklighet menar vi att skolkuratorernas arbetssituation snarast behöver förändras.