Replik
Enligt Kjell Prytz gör det ingen klimatnytta att byta fossila bränslen mot biobränslen. Detta utifrån uttrycket han ställer upp: nettoutsläpp = fossila utsläpp + biogena utsläpp – skogens upptag. Det ser självklart ut, men blir ändå fel i avgörande punkter. Allt måste sättas in i större sammanhang. Vad händer egentligen i skogen och med produkterna därifrån?
Skogsbiogena utsläpp uppstår på fyra sätt: genom förbränning av skogsprodukter, biologisk nedbrytning av restavfall från skogsprodukter, skogsbränder eller genom biologisk nedbrytning i skogsmark.
De två sista kvarstår även om vi lägger ned skogsbruket. Så småningom uppnås ett jämviktsläge där skogsbiogena utsläpp = skogligt upptag. Långsiktig klimatnytta = 0.
Klimatnytta gör skogen genom att binda kol som biomassa. Den kan vi sen använda långsiktigt, i byggnader uppemot 300 år. Tyvärr kan vi inte använda allt som byggnadsvirke. Det går att göra virke av 3-4 stockar på ett träd, men vi måste ändå fälla hela trädet. Grenar, toppar och ett par kvistiga stockar används till kortlivade produkter eller energi. Det är också så att tvärsnitt av bräder är rektangulära medan tvärsnitt av träd är runda. Då uppstår en del spill vid sågverken. Det ingår också i det som används kortlivat.
Skogens upptag är inte konstant. Skoglig tillväxt stimuleras av aktivt skogsbruk. I artikeln anges återbetalningstiden för svenskt skogsbruk till 50-100 år. Javisst, det stämmer om man tittar på en enskild stubbe. Lyfter man blicken blir bilden en annan. I 80 hektar skog som brukas händer i genomsnitt på ett år följande:
1 hektar 80-årig skog avverkas med uttag 250 kvadratmeter. 3/4 går till virke, resten till kortlivade produkter. Grenar och toppar samlas ihop.
1 hektar som avverkades förra året planteras.
2 hektar 10-20 årig skog röjs (glesas ut). Det som fälls lämnas.
2 hektar 30-40 årig skog gallras. 125 kvadratmeter tas ut, cirka hälften går till virke, grenar och toppar lämnas.
På 74 hektar görs inget. Skogen växer med 400 kvadratmeter. Netto tillväxt – avverkning 25 kvadratmeter.
Samtidigt har 250 kvadratmeter levererats för långsiktig användning och 125 kvadratmeter för kortsiktig. Båda delar kan ersätta fossila material.
Forskning och utveckling pågår för nya användningsområden. Skogsbruket kommer ändå länge att kunna leverera råvara för energi och andra kortlivade produkter, utan att det konkurrerar med långsiktigare användning. Skifte från fossila bränslen till biobränslen gör stor klimatnytta. Biologiskt bundet kol vi inte kan bygga fast omsätts ändå snabbt. Det fossila kolet måste stanna i djupet.