Långtidssjuka måste få behålla sin sjukpenning

Den som är sjuk ska inte behöva söka socialbidrag, skriver Ilona Szatmári Waldau och Ida Gabrielsson.

Ilona Szatmári Waldau och Ida Gabrielsson (båda V) är kritiska till att långtidssjuka tvingas söka ekonomiskt bistånd.

Ilona Szatmári Waldau och Ida Gabrielsson (båda V) är kritiska till att långtidssjuka tvingas söka ekonomiskt bistånd.

Foto: Pressbild

Debatt2020-11-19 02:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ekonomiskt bistånd blir allt vanligare försörjning för långtidssjuka. Nya siffror visar att Försäkringskassan systematiskt utförsäkrar sjukskrivna, som i stället tvingas söka hjälp till hyra och mat från kommunerna. Med en ny våg långtidssjuka i covid-19 på väg in i systemet är det av största vikt att den här utvecklingen stoppas.

Drygt 18 000 personer i Sverige har enligt en artikel i tidningen Arbetet tvingats söka ekonomiskt bistånd (tidigare kallat socialbidrag) av sin kommun under augusti i år, trots att de samtidigt är sjukskrivna. Hela 13 procent av alla dem som sökt ekonomiskt bistånd mellan januari och augusti 2020 var samtidigt sjukskrivna. I samtliga kommuner i Uppsala län, utom Heby, är andelen ännu högre. Antalet personer med ekonomiskt bistånd som samtidigt är sjukskrivna av läkare har ökat med hela 42 procent mellan 2010 och 2019.

Personer som alltså egentligen borde få ersättning från sjukförsäkringen tvingas nu i stället söka ekonomiskt bistånd. Kostnader som staten rimligen borde bära vräks i stället över på ofta redan hårt prövade kommuner. De hårda kraven och brist på alternativ gör att människor som är för sjuka för att arbeta hänvisas till försörjningsstöd eller att leva på sin partner. Det är en omänsklig ordning som måste åtgärdas.

För att ekonomiskt bistånd ska beviljas måste du dels ha gjort allt du kan för att försörja dig på annat sätt, till exempel ha sålt tillgångar som boende och bil och använt alla dina sparpengar, dels måste du aktivt söka arbete.

Det här innebär att många svårt sjuka människor tvingas ut på en arbetsmarknad där de inte hittar någon plats, för att söka arbeten som de är för sjuka för att klara av. Konsekvenserna av denna politik blir ödesdigra: människors liv slås sönder. Att sjuka människor misstänkliggörs av myndigheter och stat och tvingas försörjas av sina närstående förstör relationer, splittrar familjer och isolerar redan utsatta människor. 

Alliansregeringens skifte 2008 innebar att staten trädde tillbaka från sitt ansvar för de långtidssjuka och istället lämpade över ansvaret på kommunerna. Vi kan konstatera att den så kallade stupstocken som S-MP-regeringen så stolt tog bort tillsammans med Vänsterpartiet i stället har ersatts av en fallucka i sjukförsäkringen, och att ingenting tyder på att regeringen och deras nya borgerliga samarbetspartier vill något annat än att styra Försäkringskassan i ännu mer restriktiv riktning.

Samtidigt som länets kommuner arbetar för att minska antalet personer som behöver ekonomiskt bistånd hänvisas allt fler långtidssjuka till kommunerna. I Uppsala kommun var 15 procent av dem som fick ekonomiskt bistånd samtidigt sjukskrivna, i Knivsta 28 procent och i Östhammar var siffran hela 37 procent. Samtliga kommuner i Uppsala län ligger över rikssnittet på 13 procent, förutom Heby som ligger på snittet. 

Vänsterpartiet menar att sjukförsäkringen måste repareras, och det måste göras nu. Till att börja med måste regeringen genast gå vidare med de utredningar som ligger på dess bord. Rehabiliteringskedjan som infördes 2008 måste omgående slopas till förmån för ett system utan fasta tidsbegränsningar. Regeringen måste också ge direktiv till Försäkringskassan så att den fattar beslut utifrån gällande lagstiftning och inte utifrån egna regler och bedömningar.

Den som är sjuk ska inte behöva söka socialbidrag. Vi har alla rätt till ekonomisk trygghet.