Sveriges kommuner går, precis som privatpersoner och företag, mot tuffare tider. Stigande räntor, hög inflation och potentiellt minskande intäkter ökar trycket på många kommunala budgetar.
Men precis som för hushållen är krisen ett tillfälle för kommunerna att se över kostnaderna och vad man bör prioritera. Och inte minst att se till att man får valuta för de skattepengar som spenderas.
Skattebetalarna har nyligen undersökt kostnaderna i kommunerna i Uppsala län inom fyra områden – förskola, grundskola, gymnasium och äldreomsorg – och ställt dem i relation till den kvalitet som levereras till medborgarna.
Kostnader och resultat är viktade för att ta hänsyn till strukturella faktorer så som demografi och geografi för att bättre kunna jämföra vilka resultat som kommunerna uppnår på dessa viktiga välfärdsområden och till vilken kostnad.
Resultatet är slående. I länet handlar det om 770 miljoner kronor årligen som skulle kunna komma till bättre nytta om kommunerna bara höjde sig till nivån av den bästa fjärdedelen av Sveriges kommuner. Det utan att kvaliteten försämras.
I rena kronor är potentialen störst i Uppsala kommun där det handlar om 320 miljoner kronor om året i oförklarliga kostnader för de fyra välfärdsområdena, när man tar hänsyn till strukturella faktorer och viktar mot vilken kvalitet som levereras.
Nästan hela besparingspotentialen finns inom äldreomsorgen, där den oförklarliga merkostnaden är hela 14 procent jämfört med den bästa fjärdedelen av Sveriges kommuner.
I gengäld är Uppsala bra på att leverera kvalitet per krona inom övriga tre områden. I grundskolan finns inga överkostnader alls, i gymnasieskolan är de 4,5 procent och i grundskolan så litet som 1,5 procent. Uppsalas politiker och tjänstemän tycks alltså göra ett förhållandevis bra arbete inom dessa områden.
Bland övriga kommuner i länet har Älvkarleby störst procentuell möjlighet till besparingar, hela 15,8 procent. Även här drar äldreomsorgen upp snittet, där de oförklarliga kostnaderna är hela 24 procent. Men även inom andra områden sticker Älvkarleby ut.
Enköpings kommun är länets, och en av Sveriges, mest effektiva kommuner enligt modellen med en effektiviseringspotential på 4,6 procent av kommunens omsättning inom de fyra uppmätta välfärdsområdena. Det handlar om så mycket som 65 miljoner kronor varje år.
Sveriges 290 kommuner har valt att sköta sitt uppdrag på olika sätt, med olika utfall som resultat. Att det finns stora variationer mellan liknande kommuner i både kostnad och kvalitet är därför ingen överraskning.
Intressant är att kopplingen mellan kostnad och kvalitet i studie efter studie visar sig vara oerhört svag. I våra samtal med ansvariga – senast i mitten av juni träffade vi politiker i Uppsala från såväl opposition som majoritet – framstår ett aktivt arbete med ledarskap och organisation som en viktig, men kanske inte så förvånande, framgångsfaktor.
De oförklarliga överkostnaderna i samtliga Sveriges kommuner inom de fyra områdena uppgår till 30 miljarder kronor. Det är pengar som skulle kunna användas för att höja kvaliteten, eller sänka kostnaderna och frigöra resurser till annat så som exempelvis sänkt skatt.
Sverige lider idag av ett av världens högsta skattetryck. Att ytterligare höja redan höga skatter slår hårt mot både Sveriges framtida konkurrenskraft och mot enskildas plånböcker. Samtidigt vet vi att slöseriet i kommunerna är stort. Det går att höja kvaliteten i kärnverksamheterna, men också se över helt onödiga utgifter och rent slöseri, som exempelvis misslyckade upphandlingar.
Det är hög tid att kommuner börjar lära av varandra för att kunna leverera bästa möjliga välfärd för skattepengarna och samtidigt se över vilka utgifter som går att skära ner på eller helt avstå ifrån.
Då kan politiker och tjänstemän koncentrera sig på att leverera kvalitet i viktiga välfärdsområden, samtidigt som medborgarna får behålla en större del av vad de själva tjänat ihop. Det är ett arbete som medborgarna kan förvänta sig att kommunerna tar tag i, inte minst som många nu tvingas dra åt svångremmen.