Nu är det i praktiken klart. Sverige blir medlem i Nato. Det är ett stort och viktigt steg. Men Nato är mer än ett militärt samarbete. En avgörande del är medlemsstaternas civila beredskap. Ett svenskt medlemskap i Nato kommer därför ha stor påverkan på det civila försvaret, där länsstyrelsen har en viktig roll.
Som en följd av det ryska invasionskriget i Ukraina ser vi dagligen hur viktigt det civila försvaret och det medborgerliga engagemanget är. Den ukrainska befolkningen håller samhället i gång genom att se till att barn får skolgång, skapa tillgång till livsmedel och dricksvatten, få sjukvården att fungera och reparera skadad infrastruktur. Detta visar på Ukrainas motståndskraft, det vill säga samhällets förmåga att klara av samhällsstörningar och krig.
Sverige deltar redan i olika Natoledda insatser, övningar och planering inom civil beredskap. I framtiden kommer det genomföras fler övningar i vårt närområde. Det kan länets invånare märka av. Övningarna utvecklar vår förmåga att arbeta tillsammans för att samhället ska fungera i kris och krig.
Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig. Som medlemmar i Nato ansvarar vi själva som land för att stärka vår förmåga att stå emot samhällsstörningar och krig. Vi ska också vara beredda att hjälpa andra länder att klara samma sak. Natos civila beredskapsarbete identifierar några särskilt viktiga områden: energiförsörjning, livsmedels- och dricksvattenförsörjning och att säkerställa att våra folkvalda ska kunna fortsätta fatta beslut. Dessa områden ingår också i det svenska civila försvarets prioriteringar.
I dagarna har länsstyrelsen preciserat för regeringen de ekonomiska resurser som krävs för att länsstyrelsen i Uppsala ska kunna vara den centrala aktören på länsnivå, för att vi både ska ha ett effektivt civilt försvar och kunna hantera de nya utmaningar som följer av Nato-medlemskapet. Uppsala län har tillsammans med landets övriga 20 länsstyrelser äskat en grundläggande finansiering om drygt 600 miljoner kronor 2025–2027 för de uppgifter som vi har och för att kunna utgöra ett stöd till andra aktörer i länet som har uppgifter inom det civila försvaret.
Det starka tillväxtlänet Uppsala har ett strategiskt läge i Mälardalen med bland annat transport- och energiinfrastruktur som löper genom stora delar av länet. Både flygvapnet och armén har sina taktiska staber här med viktiga uppgifter för rikets försvar. Forsmark kärnkraftverk som står för cirka 15 procent av landets energiproduktion ligger här och där har länsstyrelsen ett särskilt ansvar för att upprätthålla en kärnenergiberedskap. Det är en del av bakgrunden till att länsstyrelsen i Uppsala utöver det länsstyrelsegemensamma budgetunderlaget inför 2025 önskar en ytterligare ökad finansiering för att möta de specifika behov som vi har i vårt län.
Det civila försvaret och det militära försvaret utgör tillsammans vårt totalförsvar. I Sverige har det civila försvaret en lång tradition och en stark folklig förankring. Vi är många som är involverade och engagerade: statliga myndigheter, kommuner och regioner, näringsliv, trossamfund och andra frivilligorganisationer. Även vad vi gör som privatpersoner spelar roll – att vi exempelvis kan klara oss själva i några dagar, även om strömmen försvinner. Det stärker både oss själva och hela samhällets motståndskraft.
Arbetet med att stärka vårt civila försvar behöver ske på alla nivåer i samhället, och erfarenheterna från Ukraina pekar på hur centrala de regionala och lokala nivåerna är. Det är också viktigt att varje samhällsmedborgare, ung som gammal, är beredd att göra sin del. För att klara det som ligger framför oss måste vi arbeta tillsammans. Vi behöver gemensamt fortsätta att bygga upp försvaret av vårt land och vår befolkning, för att kunna stå upp för vårt öppna och demokratiska samhälle.