Sveriges och Europas roll är och har historiskt sett varit att ligga i framkant inom forskning och utveckling. Resten av världen har tittat på europeiska innovationer och lösningar och försökt ta efter oss – inte tvärtom. Det gäller särskilt för nya läkemedel och innovationer inom hälso- och sjukvården. Nya läkemedel är inte bara viktiga för våra hälso- och sjukvårdssystem. De spelar också en viktig roll för jobb och välfärd – särskilt i Sverige. Det finns därför flera anledningar att värna förutsättningar för den forskande läkemedelsindustri i Sverige och Europa.
Tyvärr gör EU just nu motsatsen. En majoritet i Europaparlamentet och medlemsländerna har ställt sig bakom lagstiftning som gör det mindre attraktivt för läkemedelsföretag att investera i forskning och utveckling.
Det handlar om en begränsning av det så kallade tilläggsskyddet, som i praktiken är en förlängning av läkemedelspatent på upp till fem år. Tilläggsskyddet syftar till att kompensera läkemedelsföretagen för den långa tid det tar att utveckla ett nytt läkemedel.
Begränsningen av tilläggsskyddet innebär att generikaföretag nu får rätt att tillverka kopior av läkemedel i EU som är skyddade av patent, för export till länder utanför EU som saknar patentskydd. Generikaföretagen får också rätt att bygga upp ett lager för den europeiska marknaden, så att de kan börja sälja kopiorna direkt efter att patentet löper ut. Detta ska gälla redan 2022, vilket innebär att patentskydd som redan beviljats i fem år extra, nu tas ifrån läkemedelsföretagen retroaktivt.
Generikaföretag fyller en viktig funktion i att läkemedel som funnits länge på marknaden kopieras och blir billigare. Det gynnar såväl den enskilde patienten som den offentliga sektorn att läkemedelspriserna går ner.
Men generika förutsätter att det finns ett original som går att kopiera.
Europa ska göra originalen. För läkemedelsföretag är ett starkt patentskydd avgörande. Forskning på nya läkemedel är kostsamt, i genomsnitt 10–15 miljarder kronor för ett nytt läkemedel. Till det kommer en godkännandeprocess som ofta tar mer än tio år. Mindre än en procent av alla påbörjade projekt resulterar i ett nytt läkemedel. Med tanke på hur stora investeringar som krävs för att ta forska fram ett nytt läkemedel, är det rimligt att företag kompenseras med långa och säkra patent.
För forskning på läkemedel är någonting vi är beroende av.
Inte bara för att kunna hantera sällsynta sjukdomar i framtiden. Det handlar också om jobb och konkurrenskraft. I EU investeras varje år ungefär 350 miljarder kronor i forskning och utveckling av läkemedel. I Sverige är motsvarande siffra 10 miljarder kronor, och läkemedelsindustrin står för sex procent av våra exportintäkter. Totalt försörjs 20 000 personer direkt eller indirekt av industrin. Det är en sektor vi måste värna.
Det gläder mig att regeringen till slut röstade emot förslaget i ministerrådet.
Det är emellertid en gåta varför varken Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte lyfte ett finger när frågan avgjordes i Europaparlamentet.
Vi var flera svenskar som var aktiva i frågan, men hade behövt hjälp av regeringspartierna. I stället lät de sina partigrupper driva på för att ytterligare urholka patenträtten.
Det är inte att ta ansvar – varken för vår sjukvård eller konkurrenskraften. I maj är det val till Europaparlamentet. Striden om patentskyddet för läkemedel i EU lär fortsätta under nästa mandatperiod. Vi moderater ska fortsätta att stå upp för ett Europa som också i framtiden ligger i framkant även inom forskning och utveckling inom läkemedel. Europa ska göra nytt, inte kopior.