En evig ström av nedläggningshot och neddragningar drabbar den Uppländska landsbygden. Men vi vill inte bara hela tiden behöva kriga för att behålla vår servicenivå, vi vill i stället utveckla landsbygden i länet. Dessvärre sker det ideliga försämringar, trots att vi bor i en tillväxtregion och befolkningen inte ens minskar, utan snarare ökar lite. Hur går den ekvationen ihop för de styrande?
Det senaste i raden av nedläggningshot drabbar återigen Knutby. Den kransort i Uppsala kommun som ligger längst ut från staden i östra kanten, fyra mil från Uppsala. Nu är det äldreboendet Björkgården som står på tur efter brandstationen som tvingats ner i bemanning och vårdcentralen som ständigt hotas och nu beviljats bygglov i Almunge.
Att äldrenämnden ens uppdragit åt äldreförvaltningen att utreda nedläggning av Björkgården är i sig inget annat än mycket märkligt.
Enligt personalen fungerar hemmet mycket bra och är i det närmaste fullbelagt hela tiden. Flera av våra vänner har inte ens fått plats där för sina anhöriga och andra berättar att de fick köa ett bra tag. Därför undrar man vilket underlag nämndens första vice ordförande Eva Adler (MP) stöder sig på när hon uttalar sig i radio om att det knappt är halvbelagt. Att man informerat personalen om nedläggningshotet, gör också att de tappat arbetsglädjen, är oroliga och stämningen har blivit väldigt låg på arbetsplatsen.
Det är väldigt svårt att få fram nån vettig information, då ärendet inte offentliggörs, utan enbart en muntlig föredragning gjordes på nämndens stängda möte den 22 oktoer. Dock gjordes ett pressmeddelande den 23 oktober där bla följande skrivs: "Vi utreder Björkgårdens verksamhet utifrån de vårdbehov som finns och tillgängliga vårdplatser i närområdet. Samtidigt lägger vi fokus på att hitta lösningar för att inom vården förena en levande landsbygd med en ekonomi i balans. Därför väljer vi att ytterligare undersöka Björkgården och möjliga alternativ", säger Monica Östman (S) ordförande i äldrenämnden.
Man ignorerar således de 1177 namnunderskrifter som samlats in för att rädda Björkgården. Man ignorerar också det dryga 30-tal representanter från Uppsalas pensionärsföreningar som också protesterar mot nedläggningen.
Man påstår sig vilja eftersträva en levande landsbygd, men fortsätter utreda motsatsen. Här skulle det vara intressant att höra Erik Pelling (S) uttala sig om hur detta rimmar med hans ambition som ansvarig för landsbygdsutveckling.
Den här sortens politik är precis motsatt den vi i Landsbygdspartiet oberoende (LPo) vill driva. Vi anser i stället att, kanske framförallt äldreboenden, är en helt optimal servicefunktion för just landsbygden. Det är ofta en mer trivsam miljö för de äldre och det skulle skapa arbetsplatser i kransorterna. Detta leder i sin tur till att färre slipper den slitsamma pendlingen till staden, det tär mindre på miljön när man slipper ta bilen till arbetsplatsen och det gör att man inte spär på Uppsala stads växtvärk. Dessutom borde det vara ekonomiskt fördelaktigt, eftersom tomtmark och byggande generellt blir billigare utanför staden. LPo vill alltså inte bara se att Björkgården med flera äldreboenden på landsbygden blir kvar, utan att det dessutom satsas på utbyggnad/nybyggnation av äldreboenden i kransorterna.
Pensionärsföreningarna i Knutby påtalar dessutom att den stora kullen med 40-talister nu närmar sig behov av platser på äldreboenden, och att det därför vore synnerligen olyckligt att stänga ett väl fungerande, nästan fullbelagt äldreboende.
Vi i LPo Uppsala vill att våra äldre ska få en värdig ålderdom i sin hembygd. Dessvärre har nämndordförande Östman (S), i mail bekräftat att den egna verksamheten vill ha det som HVB-hem, så vi börjar misstänka att det har varit planen hela tiden, eftersom man medvetet verkar förvanska uppgifterna om Björkgårdens beläggningsgrad.
"Investera i Uppsalas landsbygd!" Så står det i socialdemokraternas framtidskontrakt för 2014–2018." Uppsala är en expansiv storstad men också en vidsträckt landsbygdskommun. En fjärdedel av kommunens invånare bor utanför centralorten Uppsala. Alla Uppsalabor, oavsett var de bor, har rätt till en bra närmiljö, goda kommunikationer och service, skola och barnomsorg inom ett rimligt avstånd. Så är det inte i dag. Landsbygden erbjuder en varierad natur och en rik kulturmiljö och skulle kunna rymma långt fler bostäder och arbetsplatser än i dag. Trots det hamnar landsbygdsborna ofta i stadens skugga och får inte samma möjligheter att påverka den kommunala planeringen. Det vill vi ändra på. Utan en levande landsbygd blir det inte heller en hållbar stadsutveckling."
Nu är det upp till bevis för den S-ledda kommunledningen. Vill man svika sina löften och lägga ner ännu mer på landsbygden, eller vill man uppfylla sina löften, satsa och utveckla den, likt Landsbygdspartiet oberoendes politik?
Den 19/11 hålls nästa möte i äldrenämnden. Vi hoppas och tror att man då tagit förnuftet till fånga och kastat denna utredning där den hör hemma, i papperskorgen!
För Landsbygdspartiet oberoende Uppsala kommun
Claes Littorin, ordförande
Yngve Eriksson, vice ordförande
Erica Åhström, ledamot