I dagarna har kritik mot British International School Uppsala (BISU) framförts från flera håll, bland annat på UNT:s ledarsida (31/5) och debattsida (2/6). Kritiken utgår från reportage i Aftonbladet som grundar sig på ett fåtal personers åsikter. Reportaget i Aftonbladet ger inte utrymme för andra uppfattningar. Tyvärr är rapporteringen i kvällspressen ofta vinklad och överdriven. För tillfället ges stort utrymme till artiklar som handlar om kritik mot vissa fristående skolor där Skolinspektionen dragit in tillståndet. Vi vill inte förknippas med sådana skolor och känner oss orättvist utpekade.
Internationella skolor ligger utanför det svenska skolväsendet och följer särskilda regler i skollagen. En internationell skola följer ett annat lands läroplan och riktar sig till elever som är bosatta i Sverige för en begränsad tid. Enligt förordningen får avgifter utöver skolpengen tas ut. Avgiftens storlek prövas av Skolinspektionen och ska täcka rimliga merkostnader för utbildningen exempelvis för ackreditering. Eftersom Skolinspektionen gett tillstånd till BISU torde de avgifter som tas ut ha bedömts skäliga. När en elev börjar på skolan undertecknas ett avtal kring avgiften. Det finns en uppsägningstid om tre månader.
Samtliga elever på skolan hade kunnat gå i svensk skola men deras vårdnadshavare har valt att placera sina barn i en internationell skola. Genom detta, och genom att skriva på avtalet, har de också valt att följa de regler som gäller för internationella skolor. Fördelen för eleverna är att de kan fortsätta sin påbörjade utbildning på en internationell skola som har samma läroplan var som helst i världen.
Globaliseringen har medfört ökande behov i Sverige av denna typ av skolor. Skolan har nyligen startat och har inte fullt elevantal ännu. Tyvärr har det därför funnits en viss övertalighet bland lärarna och några har slutat på skolan. I dagsläget har skolan 35 elever och sex lärare.
Naturligtvis har lärarna raster och får lön enligt sina anställningsavtal. Att en rektor för 20 elever (elevantalet när tjänsten upphörde) inte har heltidstjänst som rektor och därmed får undervisa eller ha andra uppdrag för skolan är naturligt. Tyvärr har inte all personal trivts utan i stället spridit oro bland föräldrar och elever. De personerna, liksom rektorn, har nu slutat sina anställningar. Merparten av personal, föräldrar och elever är positiva och trivs på skolan. Samtliga elever har fått de betyg och övriga utlåtanden som de ska ha enligt den läroplan som de följer.
Vid BISU finns stora möjligheter till individualisering. Lärartätheten är 5,83 per lärare. Enligt förordningen ska eleverna erbjudas elevhälsa för medicinska insatser. Det innebär en skillnad mot svenska skolor där elevhälsan också ska omfatta kurator och specialpedagog. BISU har rätt att anlita utomstående kompetens och har avtal med Klara Elevhälsa för ändamålet. Särskilt stöd ska ges men skollagens regler för hur det ska utformas gäller inte. Samma krav på utredningar och åtgärdsprogram finns inte. Olika skolor kan ha olika regler för särskilt stöd beroende på vilket lands läroplan de följer.
BISU har valt att i stort följa kraven för svenska skolor. Skolinspektionen har efter en anmälan av rektor och tre föräldrar skickat en begäran om yttrande till huvudmannen. BISU har besvarat samtliga frågor och har inte hört mer från Skolinspektionen. BISU välkomnar en granskning och ser tillsyn som en möjlighet till lärande. BISU har även välkomnat Uppsala kommuns politiker att besöka skolan för att diskutera utvecklingsmöjligheter och framtid utan framgång.
Att utifrån Aftonbladets reportage vägra komma på besök utan istället hota att säga upp hyresavtalet och avbryta processen för att möjliggöra en mer ändamålsenlig matsal på grund av ”den usla verksamheten” är ett hån mot skolan, dess personal, föräldrar och elever. Vi ser gärna officiellt svar från politiska partierna inför valet hur de ser på behovet av Internationell skola i Uppsala. Vi hade också gärna sett UNT på besök innan ledarartikeln!