Hyrorna i Uppsala är för höga för många

Allmännyttan lägger för stor vikt vid det affärsmässiga, på bekostnad av bostadsförsörjningen, skriver Jens Nilsson och Lena Jansson Nordin.

Var ska Uppsalas invånare bo när hyrorna blir för höga, frågar sig Jens Nilsson och Lena Jansson Nordin.

Var ska Uppsalas invånare bo när hyrorna blir för höga, frågar sig Jens Nilsson och Lena Jansson Nordin.

Foto: Janne Jansson/UNT Arkiv

Debatt2023-05-17 06:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är oftast dyrt att bo i hyreslägenhet i Uppsala. Nyproducerade och ombyggda lägenheter har hyror som många inte har råd med. Samtidigt har vi en inflation som vi inte sett på många år, vilket har lett till hyreshöjningar som medfört att hyresgästernas marginaler minskat avsevärt. Många hyresgäster befinner sig därmed i en ekonomiskt utsatt situation. 

Efter den så kallade Allbolagens införande 2011 har vi sett en utveckling mot en allmännytta som blir allt mer lik de privata fastighetsbolagen. Frågan är om det var lagstiftarens mening. Vi tror inte det.

Allbolagen, Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, ska, i allmännyttigt syfte, förvalta fastigheter i vilka bostadslägenheter upplåts med hyresrätt, främja bostadsförsörjningen i ägarkommunen och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. I det allmännyttiga syftet ingår även ett samhällsansvar.

Av förarbetena till lagen framgår att det övergripande syftet med ett allmännyttigt bostadsaktiebolag är att främja bostadsförsörjningen i kommunen. I det ingår att tillgodose olika bostadsbehov, det vill säga inte enbart för grupper med särskilda behov eller som av olika skäl har en svag ställning på bostadsmarknaden, utan även att tillhandahålla ett varierat bostadsutbud av god kvalitet som kan attrahera olika hyresgäster.

Den andra portalparagrafen handlar om att bolagen ska drivas utifrån affärsmässiga principer vilket dels innebär att bolagen av sina ägare inte ska ges några särskilda fördelar som gynnar dem ekonomiskt i förhållande till privata konkurrenter, dels att bolaget alltid ska utgå från vad som är långsiktigt bäst för bolaget. 

Dessa två ovanstående principer ska alltså balanseras och sammanvägas. Vår bedömning är att bolagen lägger alltför stor tyngd på de affärsmässiga principerna och därmed låter bostadsförsörjningsansvaret stå tillbaka. Enligt vår mening innebär bostadsförsörjningsansvar inte bara att bygga bostäder, det handlar ytterst om att tillhandahålla bostäder som människor har råd att bo i. Annars ter sig allmännyttans uppdrag ganska meningslöst.

Hyresnivåerna i Uppsala är höga och vi är många som gör bedömningen att situationen börjar bli ohållbar. Nyproduktionen är dyr, det är inte ovanligt att hyran för tre rum och kök på 70 kvadratmeter ligger på runt 12 000 kronor per månad eller mer. Samtidigt finns ett stort antal lägenheter, byggda på 60- och 70-talet, det så kallade miljonprogrammet, som, för att kunna utgöra ett bra boende, behöver renoveras. Stammar för vatten, avlopp, el, värme och ventilation har ett utgångsdatum och behöver bytas. Dessa åtgärder och ingrepp medför också vissa åtgärder av standardhöjande karaktär, som i sin tur öppnar upp för fastighetsägarna att höja hyran. Utöver dessa nödvändiga åtgärder ser vi dessvärre också att alltför många fastighetsägare, såväl allmännyttan som privata fastighetsägare, gärna tar chansen att göra mer omfattande renoveringar och ombyggnationer för att därigenom kunna höja hyran ytterligare. 

”Renoveringståget” har gått genom Uppsala sedan runt 2010 och det rullar på. Område efter område, fastighet efter fastighet berörs och hyrorna höjs. Efterfrågan på ”billigare” lägenheter är stor och dessa minskar hela tiden i antal. Den som vill undersöka sanningshalten i detta påstående kan logga in på Uppsala Bostadsförmedling. Kön till äldre lägenheter med lägre hyra är tio gånger längre än till nyproducerade lägenheter. Så en högst relevant fråga blir då: Var ska Uppsalas invånare bo när det blir svårare och svårare att hitta en lägenhet som plånboken räcker till?

2023 år hyresförhandlingar, med en pågående och rusande inflation i bakgrunden, ledde till den högsta årliga höjningen på många år. Om mindre än ett halvår är vi igång och ska förhandla 2024 års hyror. Med en fortsatt hög inflation och räntehöjningar mm som håller i sig är det inte osannolikt att vi ser ett scenario där fastighetsägarna återigen kommer med hyresyrkanden i nivå med 2023. 

Ett antal frågor inställer sig: Är det acceptabelt att utvecklingen fortsätter så här? Var går smärtgränsen för bostadskostnaden?  Var ska du bo? Var ska dina tonåringar bo? Hur kan vi tillsammans bromsa utvecklingen?

Hyresgästföreningen jobbar året runt för att hålla hyrorna på rimliga nivåer. Men lagstiftningen ger dessvärre fastighetsägare möjlighet till uttag av orimligt höga hyror som alltför många inte har råd med.

Vi menar att det är dags att hyresgäströrelsen sätter ner foten. Uppsalas hyresgäster klarar inte den nuvarande utvecklingen av hyrorna. Vi anser att gränsen är nådd.