Sverige är ett av världens mest innovativa länder och vi har haft Nobelpristagare som Svante Arrenius, Selma Lagerlöf och Arvid Carlsson i vårt land.
Resan för att hitta nya värdiga pristagare från Sverige måste börja med en kunskapsskola. Men också med en grundläggande insikt i toleransens betydelse för kunskapens framväxt och framsteg.
Sveriges hopp som nation finns hos de flera hundratusen vetgiriga och nyfikna barn och elever som samlas i klassrummen varje dag. De utgör den viktigaste resursen vi har.
De grundläggande aspekterna är kunskap och tolerans. En avgörande förutsättning är tillgången till kunniga och skickliga lärare.
Vår samhällsekonomi är allt mer beroende av innovationer – och den internationella konkurrensen växer i styrka. Samtidigt domineras den svenska skolpolitiska debatten av den negativa kunskapsutveckling som internationella studier har visat och där Sverige har den sämsta resultatutvecklingen av alla OECD-länder.
Innovation kräver förmåga att tänka och agera bortom invanda mönster. Det kan vara både kostsamt och farligt. Att tänka och agera annorlunda innebär alltid en risk att bli utesluten ur den sociala gemenskapen. Det är därför frågan om tolerans är avgörande för kreativitet och innovation.
Det hävdar inte minst ekonomen Richard Florida, som genom att definiera tolerans utifrån attityder mot homosexuella och invandrare har identifierat regioner med goda förutsättningar för kreativitet i USA.
Bekanta innovationskluster kring Silicon Valley på amerikanska västkusten och Boston på östkusten blir tydliga. Inom psykologisk forskning är stödet för ett samband mellan tolerans och kreativitet omfattande. Mark Comadena har i Small Group Behavior visat att tolerans har ett direkt samband med hur många idéer en individ genererar. Den typen av tolerans återspeglas även i hur man förhåller sig till kreativa barn i utbildningssammanhang.
Men försök att skifta fokus från traditionella ämneskunskaper till förmåga och kunskap i att utveckla kreativitet och innovationsförmåga är fel väg.
Det finns ingen motsättning mellan att skolan ger eleverna djupa ämneskunskaper och samtidigt utvecklar deras förmåga att vara kreativa och innovativa.
För att vara kreativ måste man ha tillgodogjort sig en färdighet att uttrycka sin kreativitet på, oavsett om den färdigheten är konstnärlig, vetenskaplig, teknologisk eller att starta nya företag.
Vi kan inte veta vilka kunskaper som kan komma att behövas i framtiden, men en stor del av framtidens nya kunskap och teknologi kommer att bygga vidare på de vi använder i dag. Därför måste alla elever få tillgång till dessa kunskaper och därför kan vi inte ha en skola där vissa elever inte får möjlighet att lära sig dem. Därför vill vi lyfta frågan om behovet av ett program för ökad kunskap om förutsättningar för just ökad innovation, där såväl tolerans som kunskap är central.
Vi behöver ett öppet klimat med frihet att vara den man vill och ha de åsikter man vill – för att människor med olika bakgrunder, intressen och kunskaper ska våga vara just olika varandra.
I en värld med alltmer komplexa problem att lösa ställer det krav på samarbete med andra människor och kreativitet – detta kan bara uppnås genom höga kunskapsnivåer och olika människor i grupp.
Samtidigt behöver vi förstå följande för att skolan ska förändras med sin tid:
1. Baskunskaper är nödvändiga för innovationsförmåga.
2. Skolan är inte likvärdig och alla elever tillgodogör sig därför inte baskunskaperna.
3. De elever som inte tillgodogör sig baskunskaperna lyckas bättre med lärarledd och styrd undervisning.
4. Idéer om ”entreprenöriellt lärande” innefattar tyvärr ofta en pedagogik som bygger på ”icke-undervisande lärare”, vilket inte är hållbart.
Elever i klassrummen tillsamman med sina lärare skapar den viktigaste tillgången för vårt framtida samhälle.
De försvarar Sveriges fortsatta innovationskraft och samhällsekonomi. Med skickliga närvarande lärare, som förmedlar både kunskap och tolerans, går vi en oviss men ljusnande framtid till mötes. Då kanske vi också kommer att kunna se nya värdiga svenska Nobelpristagare i framtiden.