I december 2022 publicerades Skolinspektionens granskning av undervisningen i moderna språk (franska, spanska och tyska) vid 34 grundskolor i Sverige. Granskningen genomfördes med anledning av farhågor om att undervisningen i moderna språk inte uppfyller kraven i läroplanen.
Moderna språk är inte obligatoriskt i den svenska skolan. Skolinspektionen nämner tre konsekvenser av detta:
- Moderna språk prioriteras ned av rektorer
- Ämnet har sämre förutsättningar när det gäller till exempel schemapositioner, lokaler och elevers möjlighet att få stöd
- Elever som väljer bort språk förlorar möjligheten att få så kallade meritpoäng i gymnasieskolan, vilket kan påverka deras framtida studie- och yrkesval.
De elever som väljer bort moderna språk får sannolikt inte tillräckligt stöd och väljer då bort det för att nå bättre resultat i obligatoriska ämnen. Andra elever kan välja bort ämnet om de ser en möjlighet att få ett högre betyg med en lägre arbetsinsats i ett annat ämne. Att moderna språk kan väljas bort ledde, under läsåret 2016/17, till att 24 procent av de elever som gick ut årskurs 9 hoppade av sitt språk till förmån för extra svenska eller engelska.
Trots avhopp läser fler elever moderna språk i årskurs 9, men ökningen tycks nästan uteslutande ske i regioner eller sociala grupper där det är vanligare att de unga går vidare till universitetsstudier. Skolinspektionen konstaterar i sin granskning att fler och fler landsbygdskommuner inte längre erbjuder alla tre språken i grundskolan och påminner i detta sammanhang om skolans kompensatoriska uppdrag, nämligen att elever oavsett hemmiljö ska ha likvärdig rätt till utbildning. Därför måste följande förändringar till:
- Ämnet moderna språk måste bli obligatoriskt och därmed jämställt med andra ämnen när det gäller förutsättningar, krav och utveckling.
- Alla tre språken – franska, spanska och tyska– måste erbjudas i alla kommuner.
- Lärare i moderna språk måste få tid i sin tjänst, för att utveckla sin egen språkfärdighet och för att fördjupa sina ämnesdidaktiska kunskaper och kompetenser.
Internationell forskning är enig om att vi måste höra, läsa och använda språket för att det ska utvecklas.
Lärare som vi talar med efterfrågar att själva kunna underhålla och utveckla sina språkfärdigheter. De efterfrågar också ämnesspecifik fortbildning såsom konkreta verktyg och strategier för att öka sin egen och elevernas målspråksanvändning i klassrummet.
Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering (FBA) vid Uppsala universitet erbjuder universitetskurser för lärare i moderna språk. FBA erbjuder också seminarier, lärardagar, konferenser och litteraturcirklar för lärare i moderna språk. Flera av dessa aktiviteter erbjuds online och under sen eftermiddagstid för att lärare ska kunna delta. Trots detta har många lärare mycket begränsade möjligheter att delta då de kanske behöver få vikarie under en undervisningstimme på eftermiddagen eller arbetstid för att läsa en bok eller en vetenskaplig artikel.
Om vi menar allvar med skolans kompensatoriska uppdrag, det vill säga att elever oavsett hemmiljö ska ha rätt till likvärdig utbildning, är det hög tid att stärka språkundervisningen i skolan. Gör ämnet obligatoriskt och därmed jämbördigt med andra ämnen och ge lärarna möjlighet till kontinuerlig ämnesspecifik fortbildning.