Lärarnas Riksförbund uppmanar nu alla skolans huvudmän att ta sitt ansvar för lärarlönerna så att lärarna stannar kvar i yrket. Det gäller i högsta grad även Uppsala.
Lärarbristen fortsätter att öka. SKL har beräknat ett behov av 187 000 nya lärare fram till 2031.
Bara de närmaste fyra åren är bristen nästan 80 000 lärare.
Det är alltså viktigare än någonsin att fortsätta uppvärdera lärares löner för att vi ska få fler att välja, stanna i och även återvända till läraryrket. I den nya sammanställningen som Lärarnas Riksförbund gjort över löneutvecklingen bland förbundets medlemmar år 2018 ser vi att en del kommuner har börjat satsa mer på lärarlönerna, men långt ifrån alla. Vårt budskap är att ingen av svensk skolas huvudmän får glömma att fortsätta satsa på lärarnas löner och arbetsvillkor.
För Uppsalas del går den lokala lärarlönesatsningen nu in i en ny fas.
Våren 2017 beslutade kommunstyrelsen att förlänga den påbörjade lokala lärarlönesatsningen. Uppdraget till utbildningsdirektören var att detta skulle ske inom befintliga ekonomiska ramar. Efter förhandlingar i oenighet fastställde utbildningsdirektören kriterier, som bland annat utgick ifrån att undervisningsuttaget skulle öka. Efter 18 månader av hög facklig aktivitet från Lärarnas Riksförbund på lokal nivå avvecklas nu detta lönekriterium som förutsatte utökad undervisning som grund för löneökning. Nu finns möjlighet att fokusera på de utmaningar som det nya centrala avtalet för lärarfacken presenterat.
Fokus förflyttas från kvantitet till kvalitet i läraruppdraget.
I vårens löneöversyn finns dock ytterligare ett orosmoln. Arbetsgivaren har sagt upp det lokala samverkansavtalet gentemot lärarfacken. Detta har skapat en osäkerhet i organisationen om hur dialog ska föras mellan arbetsgivarföreträdare och fackliga företrädare på olika nivåer. Det centrala avtalet förutsätter dialog.
Ökade arbetsinsatser utan positiva villkorsförändringar är grunden för klassisk konflikt mellan arbetsgivare och arbetstagare. Facklig närvaro och ett forum för fackligt inflytande över skolans organisation och arbetsmängd är avgörande för minskad arbetsbörda.
Det nya avtalet ställer krav på lokalt samarbete för att möta framtidens problem med kompetensförsörjning.
Redan dagen efter tecknandet av det centrala avtalet, 20 september, begärde Lärarnas Riksförbund i Uppsala ett möte för att analysera avtalet och planera för genomförandet. Något sådant möte har ännu inte kommit till stånd. Förutom nya uppdrag om lokal lönebildning ställer det centrala avtalet även krav på att hantera lärarnas arbetsmiljö.
Goda villkor rörande såväl lön som arbetsmiljö är en förutsättning för att dels locka ungdomar till lärarutbildningen, dels motivera befintliga lärare att stanna och utvecklas i sitt yrkesval.
Det är tydligt vilka kommuner som vill lyssna på sina lärare.
Detta kommer att synas i den allt hårdare kampen om legitimerade lärare. I flera delar av landet finns det grannkommuner där lärarlönerna skiljer sig flera tusen kronor i medelinkomst. Kommuner som förmår samla sig för att prioritera skolan visar en målmedvetenhet och uttalad vilja att satsa på lärarna. Tillgången till lärare är en strategisk framtidsfråga.
Vi förväntar oss nu krafttag för att mota lärarkrisen och vill se tydliga resultat innan kommunpolitikerna åter prövas av väljarna i september 2022. Det är en ödesfråga för Sverige och inte minst för Uppsala att skolan lyckas mota lärarbristen genom en bättre arbetsmiljö och fortsatt god löneutveckling för alla lärare. Endast så kan vi locka fler till läraryrket.
Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund
Hans Eric Lindahl, distriktsordförande Lärarnas Riksförbund
Katarina Reineck, kommunföreningsordförande Lärarnas Riksförbund