Den fria konsten slår broar mellan tid och rum, och svarar mot ett behov hos oss människor att reflektera och förstå oss själva, världen och varandra. Eller som FN:s särskilda rapportör för kulturella rättigheter Farida Shaheed uttrycker det i rapporten Rätten till konstnärlig frihet och kreativitet:
”Vitaliteten i den konstnärliga kreativiteten är nödvändig för utvecklingen av levande kulturer och för att demokratiska samhällen ska kunna fungera.”
I linje med detta slår vår grundlag fast att den enskildes kulturella välfärd skall vara ett av tre grundläggande mål för den offentliga verksamheten, något som även gäller Region Uppsala och länets kommuner. Och i våra nationella mål framgår att ”kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling”.
Genom den så kallade Kultursamverkansmodellen får Region Uppsala årligen ett statligt anslag för att utveckla en konst- och kulturverksamhet som även ska bidra till de nationella målen. Nu har Region Uppsala utarbetat ett förslag på kulturplan för åren 2019 till 2022. Den är välskriven och har, som sig bör, höga ambitioner. Men det finns också en del punkter som kan och bör stärkas i kulturplanen.
Nytt för i år inom Kultursamverkansmodellen är att riksdagen har infogat ett helt nytt ändamål: professionell bild- och formkonst.
Kulturplanen nämner kort en handlingsplan för bild- och formkonsten, men här borde både visionen och verksamheten utvecklas, särskilt om Region Uppsala vill höja anslagen från staten.
Kultursamverkansmodellen handlar ju om att skapa synergieffekter genom samverkan och regionen bör vara ett resursstöd så att kommunerna kan utveckla metoder och verktyg (så som cultural planning) för att konsten och kulturen ska genomsyra samhällsplaneringen. Region Uppsala bör även vara en resurs för att underlätta för kommuner och byggherrar att tillämpa enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar.
Om kommunerna låter allmännyttiga bolag och privata byggherrar dela på ansvaret för konsten i de offentliga rummen kommer ännu fler invånare att få möta det mest tillgängliga konstnärliga uttryck vi har i våra livsmiljöer.
Exempelvis Göteborg skriver in enprocentsregeln i markanvisningarna och Tanum gör samma sak i exploateringsavtalen.
Konstnärernas villkor är en annan stor utmaning. Konstnärsnämndens inkomstrapport från 2016 visar att medianinkomsten för bild- och formkonstnärerna i Uppsala län är 12167 kronor före skatt. Siffran kan jämföras med den genomsnittliga månadsinkomsten i länet som enligt SCB var 24221 kronor (år 2014).
Här bör Region Uppsala inspireras av Västragötalandsregionen som sjösatt en regional fond ur vilken utställningsarrangörer kan söka medfinansiering för att konstnärerna ska få avtalsenliga ersättningar (MU-avtalet) och även betalt för sin arbetstid. På så sätt skapas förutsättningar både för en vital konstscen med hög kvalitet och för att professionella konstnärer ska kunna vara verksamma i Uppsala län.
Regionen borde även utveckla det strategiska arbetet med Konstkuben som turnerar runt i länet och ge Uppsala konstmuseum ett regionalt uppdrag.
Båda dessa insatser skulle ge fler invånare i länet bättre möjlighet att ta del av professionell samtida konst.
I vårt remissvar till regionens kulturplan skriver vi fram 30 konkreta förslag för att stärka konsten, delaktigheten och utvecklingen av det nya området professionell bild- och formverksamhet. Skrivs förslagen in i kulturplanen och genomförs, tas viktiga steg för att Region Uppsala ska bli en tongivande konst- och kulturregion.
Kajsa Haglund, konstnär, ordförande för Konstnärernas Riksorganisation i Uppsala län
Eva Månsson, verksamhetsledare för Konstnärernas Riksorganisation
Pontus Björkman, samordnare för Kulturvalet.se