Nyckeln till att förena flexibilitet med trygghet i arbetslivet ligger i möjligheten för den enskilde att utveckla sin kompetens för framtidens arbetsmarknad. Men den som behöver utveckling mest får det minst.
Den som har en lägre lön, kort utbildning eller osäkra anställningsvillkor får minst kompetensutveckling och många får inte någon påfyllnad alls. Arbetsgivarnas ansvar måste därför utökas genom kollektivavtal.
Om ett halvår ska den utredning som tillsatts för att utreda arbetsrätten presentera sitt förslag. Uppdraget är att skapa en balans mellan flexibilitet för företagen och trygghet för de anställda och samtidigt slå vakt den svenska förhandlingsmodellen. Strålkastarljuset är riktat mot arbetsrätten.
Parallellt med den statliga utredningen förhandlar PTK och LO med Svenskt Näringsliv om samma frågor, med löftet från politikerna att lagstifta i linje med vad parterna kommer överens om. I våra förhandlingar har vi tagit ett större grepp.
Balansen mellan flexibilitet och anställningstrygghet är uppbyggd av en rad olika delar som är beroende av varandra.
Anställningsskydd, tillgång till kompetensutveckling under hela arbetslivet, stöd vid omställning och ekonomisk trygghet är viktiga komponenter.
Grunden för en fungerande balans är kompetensutveckling. För företagen handlar det om att kunna fortsätta att vara konkurrenskraftiga på marknader som förändras snabbt. För individen handlar det om att rusta sig för att utföra nya arbetsuppgifter i dag och imorgon. Två utmaningar på dagens arbetsmarknad gör frågan särskilt angelägen. Det ena är att många företag har svårt att hitta rätt kompetens. Statistik från Tillväxtverket visar att brist på lämplig arbetskraft är det största hindret för tillväxt för små företag.
Den andra utmaningen består i att alltför många företag gör sig av med befintlig arbetskraft för att anställa nya medarbetare, i stället för att utveckla den kompetens som redan finns i företaget. Denna utveckling är inte hållbar.
Det har gjorts många kartläggningar av företagens insatser när det handlar om att utveckla medarbetarnas kompetens. En naturlig utgångspunkt för att diskutera vilket ansvar arbetsgivarna tar i dag är SCB:s undersökningar på området, vilka ingår i större internationella studier. Statistik från SCB som PTK har sammanställt i en ny rapport visar bland annat att
för lite tid läggs på kompetensutveckling. Drygt hälften av samtliga anställda deltog i interna eller externa kurser, helt eller delvis bekostade av arbetsgivaren under det senaste året. Övriga gick alltså ingen kurs alls. I genomsnitt ägnade en anställd elva timmar åt kurser, som är den vanligaste formen av kompetensutveckling.
kompetensutveckling utgör en liten andel av personalkostnaderna. År 2015 utgjorde kostnaden för kurser i snitt 1,6 procent av den totala personalkostnaden per anställd.
en stor del är obligatorisk utbildning inom hälsa och säkerhet. En fjärdedel av det totala antalet kurstimmar per år i företagen läggs på hälsa och säkerhet, varav vissa är obligatoriska eller lagstiftade.
strategier och systematik saknas i företagen. Bland de stora företagen hade 40 procent en skriftlig utbildningsplan jämfört med knappt 20 procent av de mindre företagen med mellan tio och 49 anställda. Resultaten visar också att fler får kompetensutveckling när det finns en plan. Om inte behov analyseras och insatser utvärderas riskerar kompetensutvecklingen att bli meningslös både för den enskilda och för företaget.
Genomgående finns stora skillnader i vilka som får tillgång till utveckling.
I större företag är det vanligare att medarbetarna får gå kurser än i mindre organisationer. De med tidsbegränsade anställningar får mindre kompetensutveckling än de med tillsvidareanställning. Anställda med längre utbildning eller chefsposition får mer än övriga.
Ansvaret för kompetensförsörjning vilar på flera olika aktörer. Ur vårt perspektiv står det dock klart att företagen behöver ta ett större ansvar än i dag. Tjänstemännens kompetens måste fyllas på för att företagen ska kunna fortsätta att utvecklas. Tillgång till rätt kompetens är en nyckelfråga för Sveriges konkurrenskraft, men det är också en bärande del i tjänstemännens trygghet. Därför är också en av våra prioriterade frågor i de pågående förhandlingarna om arbetsrätt att förbättra möjligheterna till kompetensutveckling under hela arbetslivet. Genom att utöka företagens ansvar stärker vi konkurrenskraften för både företag, individ och samhälle.
Fotnot: PTK är en svensk samverkansorganisation för fackförbund som organiserar tjänstemän inom privat sektor.