Vi står inför flera stora utmaningar, såväl globalt som nationellt. Samtidigt präglas världen av osäkerhet, orsakad främst av coronapandemin. För att få fart på ekonomin när samhället väl öppnas krävs det skyndsamma reformer och investeringar. På längre sikt innebär teknikutveckling och globalisering utmaningar då stora delar av samhället ställer om. Som en ledande kunskapsnation måste vi i Sverige satsa på kompetensförsörjning för att fortsatt kunna hävda oss i den internationella turbokonkurrensen.
Sverige är ett land vars konkurrenskraft till stor del bygger på innovationsförmåga, teknikintensitet och välutbildad arbetskraft. Tjänstesektorn spelar en viktig roll och de mest högkvalificerade tjänsteyrkena blir alltmer betydelsefulla. Samtidigt innebär strukturomvandlingen stora utmaningar. Gamla yrken och affärsmodeller försvinner och alltfler medelkvalificerade yrken konkurreras ut av robotar och IT-lösningar. Men när maskiner och AI-lösningar ersätter mänsklig arbetskraft skapas också nya yrken och efterfrågan på ny kunskap och kompetens ökar. För företag och medarbetare är kompetensen helt avgörande i konkurrensen på arbetsmarknaden.
Trots en rekordhög arbetslöshet vittnar många tjänsteföretag i dag om brist på arbetskraft, i synnerhet högkvalificerad sådan. Det finns ett stort kompetensgap på arbetsmarknaden där alltför många individer står utanför arbetsmarknaden eftersom de saknar den kunskap och kompetens som krävs. Att matchningen behöver bli bättre är uppenbart.
Ett av de viktigaste verktygen för att minska kompetensgapet är kompetensutveckling. Och behovet är stort. En ny opinionsundersökning, som Novus har gjort på uppdrag av Almega, visar att närmare sex av tio förvärvsarbetande kvinnor och män upplever att kompetenskraven i deras yrke ökar och sju av tio anser att den tekniska utvecklingen leder till ökat behov av kompetensutveckling. Samtidigt pekar undersökningen på att en stor andel i dag inte tar del av några kompetenshöjande aktiviteter. Drygt sex av tio uppgav att de inte tog del av någon lärarledd utbildning under 2020. För de som var korttidspermitterade är andelen hela nio av tio.
För att Sverige ska komma ut starkare efter pandemin behövs ökade investeringar i människors lärande och förebyggande omställningsinsatser. Det måste skapas incitament för företag att vilja investera i kompetensutveckling och öka möjligheterna för medarbetarna att vidareutbilda sig.
I dag är det mer lönsamt för ett företag att investera i nya maskiner än att kompetensutveckla sina medarbetare. Investeringar i maskiner bokförs som en tillgång i balansräkningen och kan skrivas av medan investeringar i kompetens endast utgör en kostnad. Dessutom innebär investeringar i individer en risk eftersom individen och inte arbetsgivaren äger kompetensen och arbetsgivaren kan gå miste om avkastningen på sin investering ifall medarbetaren byter jobb.
För att öka incitamenten att satsa på kompetensutveckling måste investeringar i personal likställas med materiella investeringar. Almega föreslår därför att ett kompetensavdrag införs där arbetsgivaren kan dra av halva kostnaden för köp av externa kurser och utbildningar från företagets skattekonto. För att säkerställa god kvalitet bör det även införas ett system för att ackreditera utbildningsleverantörerna, offentliga såväl som privata. Med ett kompetensavdrag kommer fler företag kunna investera i medarbetarnas kompetens och därmed bättre möta marknadens behov.
Under det senaste decenniet har nio av tio nya jobb skapats inom tjänstesektorn. Därför är det rimligt att systemen i högre grad anpassas till sektorns behov. Tekniska investeringar är viktiga men för att möta en ökad digitalisering måste det skapas bättre förutsättningar för att investera i människor. Med ett kompetensavdrag stärks incitamenten för att investera i medarbetares vidareutbildning och kompetensutveckling och därmed företagens möjligheter att möta marknadens framtida behov. Detta kommer att stärka Sveriges konkurrenskraft och öka vårt välstånd.