Debatt: Kompetensbristen hotar framtida jobb i Uppsalaregionen

Efter tre tuffa år präglade av pandemi och restriktioner har tillvaron för Uppsala läns småföretag förbättrats avsevärt det senaste året. Konjunkturundersökningen "Småföretagsbarometern" som Företagarna, Swedbank och Sparbankerna genomför varje år visar att både omsättning, orderingång och sysselsättning ökat för huvuddelen av länets småföretag sedan förra året. Samtidigt som den allmänna konjunkturen förbättrats ser många företagare dock orosmoln på horisonten.

Småföretagen är motorn i både länets och landets ekonomi. Sedan 1990 har företag med färre än 50 anställda stått för 4 av 5 nya jobb i Sverige. Uppsala läns småföretag sysselsätter nästan 64 000 personer och genererar 28 procent av de kommunala skatteintäkter som finansierar länets välfärd. 

Länets företagare ser optimistiskt på framtiden – 71 procent av dem ser goda utsikter att expandera på sikt. För att småföretagen ska kunna förverkliga sina expansionsplaner, skapa fler jobb och finansiera utbyggd välfärd behöver dock de tillväxthinder som länets företagare identifierar i Småföretagsbarometern undanröjas.

Länets enskilt största tillväxthinder är kompetensbristen. Hela 41 procent av småföretagen uppger att de har svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens och att det hämmar deras möjligheter att expandera. Var fjärde företag i regionen har under det senaste året tvingats tacka nej till uppdrag för att de inte hittar lämplig personal. Kompetensbristen har inte bara blivit mer akut med åren utan också spridit sig till fler branscher. 

För tio år sedan var kompetensbrist ett problem främst inom kunskapsintensiva branscher som IT, telekom och bioteknik. Nu vittnar dock många företag om att det är svårt att hitta även exempelvis hantverkare och hotell- och restaurangpersonal. 

För att komma till rätta med kompetensbristen krävs politiska åtgärder på alla nivåer: länets kommuner behöver säkra den grundläggande utbildningens kvalitet samt utforma och dimensionera vuxenutbildningen efter hela arbetsmarknadens behov. Regionen behöver främja ökad integration mellan arbetsmarknadsregioner, och från nationellt håll behöver man stoppa kompetensutvisningar och underlätta internationell rekrytering till bristyrken.

Politisk oförutsägbarhet är ett tillväxthinder för 12 procent av länets småföretag, en historiskt hög nivå. Sannolikt spelar en rad inrikespolitiska och utrikespolitiska faktorer in och gör det svårt för företagare att bedöma vilka förutsättningar de kommer ha för att bedriva sin verksamhet de kommande åren. 

I en orolig och oförutsägbar omvärld är långsiktiga och stabila spelregler för företagandet viktigare än någonsin. Vår uppmaning till beslutsfattare i Uppsala län blir därför att söka dialog och samarbete med länets företag – och med varandra. Med långsiktiga och stabila förutsättningar kan företagarna ägna sin tid åt det de gör bäst: utveckla sina företag och skapa nya jobb.

Även skatter är ett tillväxthinder för 12 procent av länets småföretag. Många av dem har en tuff tid bakom sig på grund av pandemin. När efterfrågan nu börjat återhämta sig möts de dock av höga och stigande kostnader för exempelvis drivmedel, el och material. Det är sannolikt en viktig förklaring till att lönsamheten i Uppsala läns företag försämrats sedan förra året trots ökad omsättning och orderingång. 

Åtta av tio företagare uppger i Småföretagsbarometern att kostnadsökningarna drabbar deras företag negativt, och sju av tio räknar med att behöva höja priser för att kompensera för de högre kostnaderna. Att addera nya eller högre skatter till en redan betungande kostnadsbörda vore förödande för många mindre företag och riskerar leda till uppsägningar och konkurser.

De senaste 30 åren har Uppsala läns småföretag skapat 35 000 nya jobb. De kommande 30 åren kan länets småföretag skapa ännu fler jobb och bidra till att lösa problemen med utanförskap, otrygghet och klimatförändringar – men bara om de ges rätt förutsättningar.