Det görs skillnad på småhus och småhus, skriver Lena Södersten.
Det föreslår en statlig utredning. Förköpsrätt ska även gälla husförsäljningar mellan makar eller mellan föräldrar och barn. Och till och med om du ger bort ditt hus.
Alliansen avskaffade den gamla förköpslagen 2010, men den gick inte lika långt. Den gällde normalt inte småhus. Och inte vid gåva, utan bara vid köp och byte. Och inte vid överlåtelser inom den nära familjen. Om utredningens förslag blir verklighet kommer det påverka hela fastighetsmarknaden. Det kommer skapa osäkerhet och leda till att överlåtelser tar längre tid. Vissa fastigheter kan bli svårsålda.
Överlåtelser inom familjen är extra känsliga. En fastighet som säljs inom familjen skulle kanske inte överlåtas till en utomstående överhuvudtaget. Den som tar över fastigheten ska anmäla det till kommunen när kontraktet är påskrivet. Kommunen har 25 arbetsdagar för att påbörja en utredning om förköp och, om det sker, tre månader för att bestämma sig. Tiden kan förlängas till sex månader. Och sedan kan det bli överklaganden.
Det är möjligt att de första 25 dagarna ryms inom tiden mellan köpekontrakt och köpebrev, men ibland har parterna intresse av snabbt tillträde. Och vid gåva skriver man bara en handling. Om kommunen börjar utreda förköp ökar risken att säljare och köpare kommer i kläm. Ansvaret för brottsbekämpningen ligger på staten och polisen. Däremot har kommunerna en viss brottsbekämpande uppgift. De ska ta fram en lägesbild och en åtgärdsplan för det brottsförebyggande arbetet. Det är de reglerna utredningen lutar sig mot.
Exakt vilka situationer som kan bli aktuella för förköp framgår inte riktigt. Det får avgöras i det enskilda fallet. Det skulle kunna handla om fastighetens läge och den verksamhet som bedrivs på eller i anslutning till fastigheten eller att förvärvaren direkt eller indirekt kontrolleras av en grupp eller ett företag som har koppling till organiserad brottslighet.
Stockholms tingsrätt är inne på samma linje i sitt remissvar. Domstolen konstaterar att särskilt begreppet ”motverka organiserad brottslighet” framstår som vagt, att någon vägledning över huvud taget inte i ges lagförslagen och att den vägledning som ges i betänkandet i övrigt är begränsad.
Risken är uppenbar att vanligt folk drabbas medan gängen anlitar bulvaner eller andra metoder för att kringgå bestämmelserna. Det är svårt att se hur kommunerna ska ha resurser att kunna hindra missbruk. Utredningens förslag innebär också att det blir skillnad på småhus och småhus. Förköpsrätten ska bara gälla fast egendom – inte bostadsrätter. Det betyder att småhus som är upplåtna med äganderätt ska kunna förköpas, men inte småhus som är bostadsrätter. Då ska man veta att drygt 100 000 småhus är bostadsrätter, att de utgör ungefär 5 procent av alla småhus och att nyproduktionen av småhus i stor utsträckning är inriktad mot bostadsrätter.
För den som säljer eller köper ett småhus som är upplåtet med äganderätt kan den här skillnaden i hantering upplevas som absurd. Om säljaren är fastighetsägare måste köparen anmäla förvärvet till kommunen för eventuellt förköp, men det behövs inte om småhuset är en bostadsrätt. Omvänt, om kommunen vill kunna förköpa ett visst småhus för att motverka organiserad brottslighet borde upplåtelseformen i någon mening inte utgöra ett hinder.
Den nya lagen riskerar att kringås av smarta gängkriminella och bli tandlös, menar Villaägarnas Riksförbund.
Med det sagt argumenterar Villaägarna inte för att förköpsrätt även borde omfatta bostadsrätter. Däremot är det förhållande att småhus kan komma att behandlas olika beroende på upplåtelseform ytterligare ett skäl för att undanta småhus från förköpsrätt. En förköpslag är ett ingrepp i den privata äganderätten. En kommun kan köpa fastigheter på marknaden och genom expropriation.
Om förköpslagen återinförs finns också en uppenbar risk att den med en ny politisk majoritet kommer att utvidgas att gälla även för andra ändamål.
Villaägarna uppmanar regeringen med bostadsminister Andreas Carlson i spetsen att skrota förslaget om en ny förköpslag.