Efter decennier av utredningar, undanflykter och kvasiåtgärder är vattnet i Östhammars fjärdar fortfarande knappast badbart. Det är en skandal, och sorgligt nog en skandal som vi kommuninvånare levt med så länge att många verkar ta för givet att det måste vara så här. Det måste det inte. Den 9 februari ska kommunstyrelsen svara på en medborgarmotion med krav på att färdigställa Karö våtmark. Då har den chansen att ta ett konkret första steg mot bättre vattenkvalitet i Östhammars fjärdar.
Östhammars nedsmutsade fjärdar är ett gammalt och känt problem. I kommunhuset produceras ständigt nya utredningar och ambitiösa mål och indikatorer för vattenmiljön. Men åtgärderna uteblir. Så fortgår till exempel underinvesteringen i VA-nätet år efter år, och något beslut om att ersätta det uttjänta reningsverket på Krutudden i Östhammar finns inte. Inte heller någon tidsplan om när ett sådant beslut skulle kunna tas, eller en idé om hur det ska finansieras. Ändå vet man att klockan snart är slagen för verket från tidigt 60-tal, och att vi då riskerar stå utan reningsverk.
För cirka tio år sedan beslutade emellertid Östhammars kommun att anlägga Karö våtmark. Kommunen lade 17 miljoner kronor i projektet utifrån motiveringen att den skulle bidra till bättre rening av avloppsvattnet från reningsverket, innan det släpptes ut i Östhammarsfjärden.
I september 2015 invigdes den tekniska delen av våtmarken med pompa och ståt av nuvarande kommunledning. Men sedan har emellertid inget hänt med den naturliga delen av våtmarken.
Därmed har man i princip kastat pengar i sjön – genom att lägga mycket pengar på ett projekt med liten utväxling.
Precis som kommunen själv förklarat (när man ännu tänkte sig färdigställa våtmarken) leder den naturliga delen av våtmarken till ytterligare rening av vattnet, framför allt från kväve och annat organiskt material. Och erfarenheter från andra våtmarker visar att en väl skött anläggning kan reducera kvävehalten rejält, men också rena vattnet från fosfor och exempelvis medicinrester.
Att färdigställa våtmarken är således en konkret åtgärd för vattnet. Den är heller inte särskilt kostsam – uppskattningsvis tre miljoner kronor– att jämföra med de 17 miljoner kronor som redan plöjts ned i detta halvfärdiga projekt.
Kommunstyrelsen har nu således chansen att göra det omvända: lägga lite pengar men få en stor utväxling. Därtill: att vidta en väldigt konkret åtgärd för ett bättre vatten i framför allt Östhammarsfjärden.
Det borde också vara rimligt, förvaltningsmässigt och ansvarsmässigt, att kommunen inte bara påbörjar projekt utan också slutför dem, så vi invånare får full utväxling för våra skattepengar. Nu förefaller styret likt ett dagisbarn tappat intresset när orkestern tystnat, tårtan ätits upp och kommunstyrelsens ledning fått sola sig i mediaglansen vid låtsasinvigningen 2017.
Vattenfrågan engagerar många. Det visar inte minst vår medborgarmotion, som undertecknades av den föreskrivna en procent av kommunmedborgare på mindre än ett dygn. Det visar också föreningen ständigt ökande medlemsantal.
Samtidigt är många av de problem som kommunen behöver lösa av en sådan art att det kommer att ta ett decennium att få ordning på, när väl beslut fattats och pengar allokerats. Det är tyvärr kommunen inte ens i närheten av i dag. Men till skillnad från det stora beslut som ett nytt reningsverk utgör, är detta ett litet – men väldigt konkret.
Vi manar kommunstyrelsen till att nu göra om och göra rätt. Färdigställ våtmarken, och se det som ett startskott för fler verkliga åtgärder för våra vatten. Sådana som gör att vi kan låta våra barn bada i vattnen. Sådana som gör att vi snart kan återöppna simskolan vid Krutudden – inte minst då efter att simhallen efter bristande underhåll har fått slå igen. Sådana som gör att vi medborgare kan njuta av att leva i en vacker och ren skärgårdsmiljö, och lämna över något bättre till våra barn.
Diana Janse är moderat riksdagskandidat, men skriver här som representant för Föreningen för friskare vatten i Östhammars fjärdar.