Enligt Uppsalas kommuns styrande ska klimatarbetet växlas upp i paritet med Parisavtalet från och med 2021 (UNT 2/11 2020). Men då vi skärskådar kommunens klimatarbete ses ingen motsvarande uppväxling av åtgärder för att minska utsläppen. Valet 2022 närmar sig och Uppsalas politiker behöver visa väljarna hur klimatomställningen ska gå till.
Klimatläget är akut. Oroande rapporter om klimatförändringarnas konsekvenser når oss från många håll. FN:s generalsekreterare, António Guterres, har uppmanat världens länder att utlysa klimatnödläge. Han varnar för att vi globalt hamnar långt över Parisavtalets mål om en temperaturstegring på max 2 grader. Uppsala är en kommun med goda förutsättningar att visa vägen i den klimatomställning som behöver ske. Fram till nu har utsläppsminskningen i Uppsala kommun endast nått 1-2 procent per år. Enligt kommunens Mål och budget har nya ambitiösa och helt nödvändiga utsläppsmål klubbats igenom, med en 10–14 procent årlig minskning fram till 2030. Vi har följt upp och försökt förstå kommunens klimatarbete. Trots att många arbetstimmar har lagts ner av kunniga tjänstemän inom kommunen finns ingen överblick över vilka faktiska utsläppsminskningar kommunen åstadkommit och hur de nya målen ska uppnås konkret.
I Miljö- och klimatprogram 2014-2023 beskrivs de långsiktiga målen för hela kommunen, fossilfritt Uppsala 2030 och klimatpositivt Uppsala 2050. Programmet har tio konkreta etappmål, bland annat för installation av solenergi, fossilfri kommunal fordonspark och energieffektiviserad verksamhet. Flertalet av etappmålen gäller dock enbart kommunens egen verksamhet. Ingen övergripande redovisning finns för utfallet av varje etappmål. Programmet som helhet och flera av etappmålen skulle ha följts upp och reviderats under 2020. I augustis delårsbokslut för 2020 kan vi läsa att både utvärderingen och revideringen är försenad eller pausad. Höga klimatambitioner har kommunicerats, men arbetet förefaller i praktiken ha fått en lägre prioritet.
Kommunen samarbetar med ett 40-tal företag, offentliga myndigheter och föreningar i Uppsala Klimatprotokoll (UKP) för att minska utsläppen. Man jobbar nu tillsammans på en klimatfärdplan, inriktad på frågan hur klimatmålen kan uppnås. I färdplanen ser vi ett utökat antal fokusområden som ”hållbara livsstilar” och ”cirkulär ekonomi”. Färdplanearbetet ska slutredovisas i september 2021. Hur färdplanen ska användas konkret inom kommunen i stort och vilken dignitet den kommer att få är fortfarande oklart.
Nuvarande Miljö- och klimatprogram tillsammans med klimatprotokollets insatser räcker varken till för att nå de årliga utsläppsmålen eller de långsiktiga klimatmålen. Färdplanens bredare grepp behöver läggas in i ett övergripande klimatprogram som omfattar hela kommunen, med alla företag, organisationer och invånare. Arbetet inom UKP behöver inkludera fler medlemmar till exempel från dagligvaruhandel, restauranger och bostadsrättföreningar. Konkreta åtgärder behövs för att minska de stora utsläppsposterna till exempel fordonstrafik, långväga flygresor, konsumtion och matens klimatpåverkan. Dessa utgör den dominerande delen av Uppsalas klimatutsläpp. En viktig uppgift för kommunen är att vägleda och underlätta för invånarna att göra rätt. Information om klimatomställningen behöver nå ut till alla hushåll. En offentlig, väl synlig och löpande redovisning av växthusgasutsläpp med en årlig uppföljning av de nya klimatmålen är nödvändig.
Efter att ha avslutat vår genomgång om hur kommunen hanterar klimatkrisen, känner vi stor oro inför framtiden. Nu behövs ett nytt vidare grepp om klimatarbetet, med stora verkliga utsläppsminskningar som resultat. Det räcker inte med en klimatvecka per år. Klimatet måste prioriteras årets alla veckor.