Debatt: Klimatförnekare är höger

Hur tänker de? De som stöder miljöförstörelse och försvagning av demokratin.

För de flesta av oss är det helt självklart att försvara både vår planets överlevnad och de demokratiska värderingar och principer vi kämpat oss fram till.

Vi har väldigt svårt att förstå dem som, mer eller mindre aktivt och uttalat, bekämpar det vi ser som grunderna för vårt liv och vårt samhälle.

Frustrationen stiger när vi ser dessa destruktiva krafter växa, inte bara i USA och Brasilien, utan också här i Sverige. Men de går att förstå. I detta inlägg argumenterar jag för att vi kan se både ideologiska, psykologiska och samhälleliga, socioekonomiska faktorer bakom dessa rörelser och dessutom att förklaringsfaktorerna till stor del är desamma. Det finns gemensamma faktorer som bidrar till förnekande av både klimathotet och hotet mot demokratin.

En sådan gemensam sak är just förnekandet. De som stöder en politik som hotar klimatet och demokratin förnekar att dessa hot föreligger.

Hur tänker de som förnekar klimathotet? Här har aktuell forskning vid Institutionen för Psykologi på Uppsala universitet bidragit med användbar kunskap. Det är sedan länge väl belagt i forskningen att det finns ett positivt samband mellan förnekande av klimathotet och människans bidrag till klimatförändringar och ideologiska uppfattningar långt till höger på den politiska höger-vänsterskalan.

Synen på jämlikhet är en i sammanhanget avgörande skillnad mellan höger- respektive väns­terorienterad ideologi.

Kirsti Jylhä med flera har i sin forskning gått djupare för att öka kunskapen om detta samband; hur ser dessa konservativa idéer ut, mer specifikt? Det psykologiska begreppet SDO, Social Dominance Orientation, är betydelsefullt för analyserna. SDO innebär att vara positiv till strikt hierarkiska sociala strukturer och sociala skillnader, oftast kopplat till att stödja sådana skillnader/ojämlikheter som gynnar den egna gruppen i förhållande till andra grupper. Detta sätt att tänka har i forskningen visat sig ha tydligt samband med klimatförnekande.

Idén att strikta hierarkier, över- och under-ordning, både mellan individer och grupper av individer är positivt och nödvändigt utökas sedan till hela naturen och till tanken att människan är överordnad djur och natur.

Överordnade individer och grupper har rätt att bestämma över och utnyttja de underordnade, inklusive djur och naturresurser.

Hur tänker de som angriper demokratin? För att svara på den frågan behöver vi se demokratibegreppet som inte bara omfattande organisatoriska system för beslutsfattande, utan framför allt som idé eller ideologi. Författaren Henrik Arnstad har nyligen kommit med boken ”Hatade demokrati. De inkluderande rörelsernas ideologi och historia”, där han behandlar detta tema. Demokrati omfattar idéer om mångfald, inkludering och alla människors lika värde, medan antidemokrater på ideologisk grund motsätter sig just dessa värderingar.

De högerextrema rörelserna bygger på föreställningar om vissa individers och gruppers överlägsenhet och rätt att dominera över andra, underordnade individer och grupper.

Över- och underordningen kan formuleras i termer av till exempel kön, ras, etnicitet eller religion. Här känner vi igen det psykologiska begreppet SDO, se ovan.

Varför tänker de som de gör? Det går alltså, bland annat med hjälp av psykologiska studier, att få en bild av vad människor tänker, och vad som utmärker olika kategorier av människor som tänker på olika sätt. Vi vet till exempel att män och politiskt högerorienterade är mer benägna att förneka klimathotet än kvinnor och vänsterorienterade. Men det räcker inte, utan vi ställer oss omedelbart följdfrågan: Varför tänker människor som de gör? Och speciellt: Varför tänker vissa på ett sätt som de flesta av oss uppfattar som destruktivt och farligt?

Även här kan vi ta hjälp av den samlade psykologiska kunskapen, som beskrivit det komplicerade samspelet mellan tankar, känslor och beteenden. Rädsla är en grundläggande känsla som har stark påverkan på våra tankar. Inte minst gäller det den typ av negativa tankar som vi diskuterar här. Klimatförändringarna betyder att världen blir mer osäker och att kampen för resurser blir hårdare. Det väcker rädsla och stark rädsla som vi inte vet hur vi ska hantera kan leda till förnekande.

Känslor av hot och rädsla och ökande konkurrens om viktiga resurser riskerar att utlösa försvarsreaktioner och att stärka de odemokratiska krafterna.

Hur hänger det ihop? Det finns förstås samhälleliga, sociala och ekonomiska, förhållanden som starkt påverkar hur vi känner och tänker. Ett sådant förhållande som har stor betydelse för de tankemönster denna artikel tar upp är den ökande ojämlikheten; de ökande löneskillnaderna och den allt snedare fördelningen av samhällets ekonomiska resurser.

Ökande ojämlikhet får en lång rad negativa effekter i ett samhälle, inklusive växande problem med ohälsa, kriminalitet och andra sociala svårigheter.

När det gäller tankar och känslor leder det till lägre förtroende och tillit mellan människor, ökad otrygghet och oro. I mer jämlika samhällen finns däremot en större känsla av gemensamt ansvar och i sådana samhällen hanteras hoten mot klimatet och demokratin bättre än i mer ojämlika länder. Det syns konkret till exempel när man jämför koldioxidutsläpp och åtgärder för att minska dessa i länder med större respektive mindre ekonomiska skillnader.

Min slutsats är att det viktigaste vi (alla ”goda”, demokratiska och ansvarskännande) kan göra är att envist och aktivt försvara de demokratiska grundidéerna om alla människors lika värde och om vårt gemensamma, kollektiva ansvar.

Och arbeta för att minska de ekonomiska klyftorna i samhället, för ökad jämlikhet! Det krävs politiska beslut. Men det är inte bara politikernas ansvar. För politiska beslut behövs en stark och tydlig opinion, som du och jag kan bidra till. Diskutera och agera tillsammans med andra!