Kulturarv är samlingsnamn för den samlade kultur i en samhällsgrupp eller nation. Det inkluderar konst, arkitektur, litteratur, språk, dans, musik, religion, historia, traditioner, kläder, mat, monument och annat.
Uppsalas kulturarv består av medeltida miljö, karakteristiska byggnader, rikt konstnärskap och levande kulturliv. Det består av ett stort utbud av muséer och gallerier. Det är förknippat med lång historia av musik och teater och omfattar konstnärliga traditioner som har utvecklats under lång tid.
Uppsala har varit en stad stolt över sitt rika kulturarv. Nyligen har det uppstått oro över stadens inverkan på kulturarvet. Politiker har föreslagit att bygga ett konstmuseum vid Uppsala slott med rullande trappor eller hiss som skulle ändra den historiska miljön. Som tur var slopades planerna på grund av motståndet. Andra förslag har presenterats, men till sist har samtalet om museets framtid upphört. På grund av den ekonomiska situationen har det inte förnyats. Beklagligt, för även om vi inte bör bygga nu, kunde vi i lugn och ro föra diskussioner om hur vi önskar ett konstmuseum och var.
Ett annat ingrepp i Uppsalas kulturarv är planen på ett byggkomplex i Seminarieparken, från början 300, men efter folkligt motstånd, 100 bostäder, innebärande decimering av parkens historiska utseende, storlek och användning. Allt för att exploatera. Är detta beslut långsiktigt och klokt? Som Uppsala växer och utvecklas, minskar grönområden inne i staden. Det får allvarliga konsekvenser för både invånare och besökare.
Forskningen visar att gröna ytor är viktiga för fysisk och mental hälsa. De ger möjlighet att koppla av, njuta av naturen, slippa stress och ångest. Grönområden fungerar som samlingsplatser för gemenskap. Parker kan användas som plattformar för konst och kultur. Offentlig konst inspirerar och berikar staden. Genom att integrera offentlig konst i gröna ytor skapar vi platser som är vackra och meningsfulla.
Nu vill Vasakronan riva delar av q-märkta byggnader vid Kungsgatan och Samaritergränd, förvandla kvarteret till ett modernt komplex. Detta har skapat oro. UNT har i ledare menat att om inte något görs för att skydda Uppsalas kulturarv, går det förlorat för alltid. I plan- och byggnadsnämndens beslut står att ”bevarandet av en äldre skyddad byggnad står emot en strategisk utbyggnad av Uppsala stad”. Politiker bestämmer att radera byggnader vilka hittills betraktats som stadens och Sveriges kulturarv för att istället bygga moderna flervåningshus.
Kulturarvet är grundläggande för vår historia och identitet. Det representerar vår kulturella rikedom, konst, våra arkitektoniska prestationer och vår livsstil. Det är också viktigt för turism och ekonomisk tillväxt. Att bevara vårt kulturarv är inte bara en moralisk plikt utan också en ekonomisk nödvändighet.
Uppsala behöver en plan som tar hänsyn till stadens kulturarv och främjar dess fortsatta utveckling. Denna plan måste beakta de behov och förväntningar som Uppsala har att tillvarata. Endast genom en sådan plan kan vi säkerställa att Uppsalas kulturarv överlever och fortsätter att inspirera kommande generationer.
Vid plan- och byggnadsnämndens planbeslut den 16/2 avgavs endast följande avvikande uppfattning mot planen i särskilt yttrande av Wouter Voortman, SD, och undertecknad Lars S Björndahl, Utvecklingspartiet demokraterna:
”Vi vill värna om Uppsalas historia. Som underlaget pekar ut, så har Uppsala få gamla industribyggnader kvar. Därför bör de gamla byggnader och synnerligen den ’värdefullt’ klassade byggnaden ’Sonja’ i kvarteret Sleipner behållas. ’Sonja’ ligger vid Kungsgatan, nästan intill Fjalars gränd. När järnvägsstationen har byggts ut, kommer Fjalars gränd att bli en mycket viktig gågata i förlängningen av stationens andra perrongbro. Således kan Uppsala genom bevarandet av denna kulturhistoriska miljö komma att välkomna resenärer med ett fint stycke industrihistoria. Vi anser att planbeskedet bör arbetas om.”
Det är illa när stadsplaneringen raderar Uppsalas kulturarv.