Karensavdraget drabbar kvinnor orättvist

Karensavdraget är tydligt kopplat till klass och kön, skriver Barbro Andersson och Majlene Westerberg.

Ny statistik från Försäkringskassan visar att personal inom äldreomsorgen har fått högre sjukfrånvaro under pandemin, medan tjänstemannagrupper fått lägre, skriver företrädare för Kommunal och LO.

Ny statistik från Försäkringskassan visar att personal inom äldreomsorgen har fått högre sjukfrånvaro under pandemin, medan tjänstemannagrupper fått lägre, skriver företrädare för Kommunal och LO.

Foto: Thomas Johansson/TT

Debatt2022-06-03 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Försäkringskassan släppte nyligen en analys av den slopade ersättningen för karens under pandemin. Den visar att det främst var medlemmarna i LO-förbunden, och framför allt medlemmarna i Kommunal, som sökt ersättningen. Det är inte så konstigt - arbetstagare i kvinnodominerade yrken inom vård, skola och omsorg har inte möjlighet att arbeta hemifrån. Samtidigt är det yrken där behovet av att undvika sjuknärvaro är stort och risken att smittas är hög. En kombination som leder till stor påverkan på en redan låg inkomst. 

Karensavdraget påverkar såväl hälsa som ekonomi och är tydligt kopplat till klass och kön. Kvinnor är i större utsträckning sjukskrivna än män. Under pandemin kunde nio av tio av LO-förbundens medlemmar inte jobba hemifrån. Det är orimligt att vi som jobbar i kontaktnära yrken ska behöva betala med både hälsa och plånboken. Ny statistik från Försäkringskassan visar att personal inom äldreomsorgen har fått högre sjukfrånvaro under pandemin, medan tjänstemannagrupper fått lägre.

För att visa på det orimliga i detta startade Kommunal under våren en namninsamling för att slopa karensen. Insamlingen samlade bara på några veckor in fler än 135 000 underskrifter. 

Folk vill se resultat snarare än utredningar

135 000 namnunderskrifter talar sitt tydliga språk: det här en fråga som väcker engagemang och som vi kräver ska tas på allvar. 

Just nu behandlas frågan om karensavdraget i en utredning som ska vara färdig hösten 2023 och efter det ska politikerna återkomma med svar. Det räcker inte. Inte på långa vägar. Att göra en långbänk av denna fråga spär bara på de ojämlika arbetsvillkoren som finns på svensk arbetsmarknad mellan kvinnodominerade yrken och mellan arbetare och tjänstemän. Vi kommer bevaka den här frågan, så att den inte begravs i en utredning, och tillsammans fortsätter vi driva kampen mot karensavdraget ända tills det är avskaffat!

Och det är akut! För smittspridningen upphör inte bara för att den inte längre kallas pandemi. Medlemmarna i Kommunal tar hand om våra äldre, våra barn, de som behöver en hjälpande hand. För det bör man inte bli straffad med ett avdrag på lönen om man blir sjuk. För det parti som vill ta ansvar för välfärden är detta inget hot utan en möjlighet. Här finns en fråga där vi kan bygga ett starkare samhälle och samtidigt visa att man står på LO-medlemmarnas sida. Det skulle också visa att man som ansvarig politiker tar ansvar för den pressade arbetssituationen som pågick i sjukvården under pandemin. Att den inte ska komma tillbaka på grund av att smittspridningen fortsätter, alldeles i onödan.

Många känner sig tvingade att gå till jobbet sjuka

Plånboken eller vilken lön du har ska inte styra din möjlighet att stanna hemma från jobbet vid sjukdom. Men med dagens karensavdrag känner alltför ofta de som arbetar inom äldreomsorgen, personlig assistans och inom förskolan att de är tvungna att gå till jobbet trots sjukdom, för att få vardagen och ekonomin att gå ihop. Medan de som arbetat hemma har fortsatt kunna göra det, trots sjukdom. 

Sverige är nu det enda nordiska land som har ett karensavdrag. Det är både häpnadsväckande och orimligt att partierna i det som brukar kallas för världens mest jämställda land inte slåss om att göra slopandet av karensen till ett vallöfte. Det borde vara en självklarhet för Socialdemokraterna att göra frågan om karensavdraget till en valfråga.