I dag, söndagen den 28 januari, är det presidentval i Republiken Finland. Sverige och Finland har mycket gemensamt både historiskt och politiskt. När det gäller tillsättandet av statschef skiljer sig dock länderna kraftigt åt. I Sverige går det högsta offentliga ämbetet fortfarande i arv inom en och samma familj. Finland har valt en helt annan och bättre väg, där en president utses genom demokratiska val. För i en demokrati ska ämbetet som statschef vila på ett folkligt mandat och förtroende – inte födslorätt.
Snart kommer folket i vårt östra grannland att få en ny statschef. Nuvarande presidenten Sauli Niinistö ska nämligen lämna sin post efter tolv år. Han valdes första gången år 2012 och år 2018 blev han omvald. Därmed har han suttit i två mandatperioder och får inte kandidera i dagens val. En och samma person kan väljas till president för högst två ämbetsperioder i följd.
En delegation från Republikanska föreningen och ungdomsförbundet Unga republikaner befinner sig i dag i Helsingfors för att studera presidentvalet på plats. För oss är det en viktig händelse som kan ge kunskap och inspiration i arbetet med att införa republik i Sverige. Vi vet att demokratin fungerar, men att den ständigt behöver försvaras och utvecklas. Finland, som är en av världens främsta demokratier, visar att även parlamentariska republiker fungerar och därför kommer det att fungera även i vårt land. För kan Finland, så kan Sverige.
Finland har ofta förändrat sitt politiska system före Sverige och har kunnat tjäna som en förebild. Finland var det första landet i Europa som införde allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män. Valet år 1907 skrev historia i och med att 19 kvinnor valdes in i den finska riksdagen och därmed blev Finland det första landet i Europa med kvinnliga riksdagsledamöter. För svensk del dröjde det till år 1921 innan det första riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt ägde rum. Fem kvinnor valdes då in i riksdagen. Finland blev en republik efter landets självständighet. Även på detta område är alltså Finland ett föredöme, medan Sveriges statschef ännu utses efter bestämmelser som härstammar från 1500-talet.
Trots liknande politiska system behöver dock en svensk republik inte utformas som en kopia av Finlands modell. Kanske är det så att en statschef vald av riksdagen lämpar sig bättre för svensk del, men ett alternativ kan också vara att helt avskaffa statschefsämbetet. Här är det dags för väljare, politiker och partier att börja diskutera och ta ställning. Införandet av republiken Sverige kommer närmare för varje dag som går. Då behöver vi tillsammans ta beslut om hur statsskicket ska utformas.
I väntan på en demokratisk reform i Sverige får vi inspirerade följa hur medborgarna i Finland återigen utser sin statschef i ett allmänt, fritt och demokratiskt val. Finland har varit en republik länge, längre än Sverige har haft allmän och lika rösträtt. Det är hög tid att vi följer Finland och gör Sverige till en fullvärdig demokrati, där alla offentliga uppdrag är öppna för alla medborgare. Självklart behöver vi i Sverige ständigt fördjupa och stärka vår demokrati. Avskaffandet av monarkin är en viktig del i den processen. För Sverige i framtiden – och framtiden kommer allt närmare för Republiken Sverige.