SLU Ekologisk produktion och konsumtion, Epok, har i uppdrag att kommunicera forskning om ekologisk produktion. Som föreståndare skulle jag vilja kommentera den debatt som varit de senaste veckorna apropå en rapport som Agrifood (ett samarbete mellan SLU och LU) publicerat och som i media sammanfattats som att ”ekologisk produktion är sämre för miljön än konventionell produktion”.
Författarna till rapporten sammanställer forskning kring tre miljöaspekter – biologisk mångfald, klimatpåverkan samt näringsläckage. Författarna kommer fram till att per hektar åkermark så är ekologisk produktion mindre miljöbelastande än konventionell produktion för dessa tre miljöaspekter. Per kilo producerad produkt så är ekologiskt bara bättre när det gäller biologisk mångfald.
Att rapportens slutsats är att ekologisk produktion ger upphov till större klimatpåverkan per kilo produkt beror på att man inkluderar avverkning av skog för att kompensera för de lägre skördar som ekologisk produktion ger. Det finns inget sådant direkt samband belagt. Tvärtemot finns exempel på att det kan vara så att mer intensiv produktion ökar lönsamheten i ett visst område vilket ger incitament att expandera produktionen. Det vi också vet är att det som framför allt driver på avskogning idag är efterfrågan på nötkött, soja och palmolja. Samtidigt är det viktigt att beakta att ekologisk produktion tar mer mark i anspråk. I Sverige just nu är det inget problem då vi har en vikande trend vad gäller jordbruksmark, globalt är det dock en stor utmaning att få marken att räcka till.
Systemstudier visar att det går att försörja världens befolkning med livsmedel vid en hundraprocentig omställning till ekologiskt utan att behöva ta mer mark i anspråk. Detta gäller dock under förutsättningen att man minskar matsvinnet och minskar utfodringen av djur med livsmedelsgrödor. I en annan vetenskaplig artikel publicerad i Nature belyser författarna att det krävs en helhetssyn när man utvärderar jordbrukssystem. Fler miljöaspekter behöver tas hänsyn till som ofta exkluderas för att de är svåra att mäta, till exempel markbördighet och påverkan av kemiska bekämpningsmedel på omgivande miljö. Bekämpningsmedel är viktigt att beakta inte bara för dess påverkan på miljön utan också för att ogräs blir resistenta mot bekämpningsmedel – för att säkerställa livsmedelsproduktionen i framtiden är det därför viktigt att utveckla odlingssystem som inte är beroende av bekämpningsmedel.
Övergödning, som näringsläckage ger upphov till, är främst en lokal och regional miljöbelastning, det betyder att det som avgör är hur mycket läckage du har från den omgivande marken. Här finns det alltså fall, till exempel för ett avrinningsområde där omgivande jordbruksmark är främsta utsläppskälla, där det är viktigt att titta på utsläpp per hektar.
Det krävs en helhetssyn som inte går att reducera till ett fåtal miljöindikatorer per kilo produkt och att man ska vara försiktig med att inkludera konsekvenser som styrs av många faktorer. Som författarna till Agrifood-rapporten också skriver - ”En rättvis jämförelse mellan odlingsmetoderna ställer stora krav på den naturvetenskapliga forskningen när odlingssystemens miljöpåverkan jämförs”. Dagens ekologiska produktion har många miljöutmaningar, precis som det konventionella. En mångfald av lösningar behövs och några av grundbultarna i ekologisk produktion såsom varierade växtföljder och minskad användning av bekämpningsmedel är viktiga delar som hela jordbruket behöver anamma. Men även ekologiskt jordbruk behöver förbättras.
SLU Epok har under ”Vad säger forskningen om ekologiskt lantbruk?” på www.ekofakta.se gjort en genomgång av forskningen inom områden som klimat, biologisk mångfald, växtnäringsläckage med mera. Här kan man läsa mer om vad forskningen säger om ekologisk produktion.