Debatt: Internationell standard behövs för klimatmål

Under miljökonferensen Stockholm +50, på G7-mötet i Berlin och på G20 mötet på Bali, uttrycktes viljan att i större utsträckning åstadkomma den nödvändiga förändringen med stöd av standarder. Den hållningen baseras på att standardiseringsprocessen har unika förutsättningar att möjliggöra den snabba omställning vi så väl behöver. 

Vid COP26 i Glasgow tillsatte FN:s generalsekreterare en kommitté för att definiera begreppet "netto noll". Det arbetet kommer att presenteras under COP27. Som komplement tog International Organization for Standardization (ISO) initiativ till en workshop som samlat över 1 000 experter för att ge kompletterande riktlinjer. Arbete syftar till att skapa samsyn kring hur vi mäter och definierar koldioxidutsläpp och skapar möjlighet till en gemensam bild för att kunna jämföra olika lösningar.

I samband med COP26 skrev samtliga ISO-medlemmar under en deklaration, The London declaration, där alla medlemmar ska verka för standarders betydelse för att lösa miljökrisen. Nu finns en tydlig handlingsplan där vi gör analyser och utvecklar nya standarder där sådana saknas. Alla nya och reviderade standarder kommer att genomlysas med vetenskaplig grund ur klimat- och miljösynpunkt, så att de bidrar till att vi når Parisavtalet.

Standarder tas fram i kommittéer, där alla intressenter är med. Bara inom den internationella standardiseringsorganisationen ISO finns i dagsläget 400 kommittéer som engagerar 55 000 experter inom olika områden. En ny standard blir till på initiativ av intressenter för att lösa ett problem och sprida lösningen. Det är alltså inte standardiseringsorganisationerna själva som hittar på eller startar processen, utan det gör marknaden. 

När en kommitté är överens skickas standarden på remiss till ett stort antal intressenter, innan den slutligen fastställs i en process som eftersträvar konsensus. Det faktum att alla intressenter deltar i processen ger goda förutsättningar för att standarden också ska användas. 

Alla nya och reviderade standarder kommer att genomlysas med vetenskaplig grund ur klimat- och miljösynpunkt, så att de bidrar till att vi når Parisavtalet. Samma sak gäller för det arbete som sker på europeisk nivå genom standardiseringsorganisationerna CEN och CENELEC, liksom på nationell nivå genom SIS och SEK. 

I princip alla handelsavtal hänvisar till internationella standarder för att de förenklar och i möjligaste mån skapar jämbördiga förutsättningar. Att delta i standardarbetet är en möjlighet att påverka vilka kriterier som ska gälla vid produktion och internationell handel, när vi bestämt oss för att inte längre övertrassera planetens resurser. Sverige är ett innovativt land med många lösningar för att nå våra klimatmål.

Genom att delta i standardiseringsarbetet kan svenska företag sätta internationell standard, sprida svenska lösningar och skapa förutsättningar att nå klimatmålen. Av den anledningen är det viktigt att svenska företag deltar i standardiseringsarbetet. Det är där ni har chans att påverka framtiden.