I skuggan av förberedelserna för reformen av Arbetsförmedlingen håller regeringen på att förbereda ett intensivår för nyanlända. Intensivårsreformen, som återfinns som punkt 40 i januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna innebär intensiva integrationsinsatser för nyanlända flyktingar som har arbetslivserfarenhet. Målet är att de ska kunna skaffa arbete på ett år.
Grunden är att de nyanlända ska ha praktik hos företag som har behov av ny personal samtidigt som de studerar svenska för invandrare och för yrket nödvändiga utbildningar. Schemat ska vara ansträngande. Aktiviteterna under intensivåret ska vara påtagligt mer krävande än insatserna i dagens etableringsprogram.
Eftersom programmet redan i dag innebär insatser på heltid ska intensivåret även kunna innehålla aktiviteter på kvällar och helger, läxor, träffar med mentor och deltagande i digitala språkutbildningar.
Behovet är monumentalt av nya och mer effektiva integrationsinsatser. Sysselsättningsgapet i Sverige mellan inrikes och utrikes födda är störst i Europa. Det tar fortfarande sex till sju år för hälften av de nyanlända att skaffa egen försörjning. Sysselsättningsgraden för nyanlända kvinnor i utsatta områden är inte högre än 30 procent. För att lyckas med integrationen på arbetsmarknaden behövs uppenbart nya politiska reformer.
Almega har tidigare kartlagt i vilka yrken nyanlända som bor i särskilt utsatta områden arbetar i. Analyserna visar att yrken i service- och tjänstesektorn dominerar stort.
Därför har vi stora förväntningar på att intensivårsreformen ska bidra med ny personal till bristyrken med låga krav på utbildning i tjänste- och servicesektorn.
I en ny rapport lämnar Almega fyra skarpa förslag för fler nya jobb:
Matcha de nyanlända till praktik i bristyrken. Praktik ska alltid göras på företag som har behov av att anställa. Företag med rekryteringsbehov måste involveras i rekryteringsarbetet.
Fristående jobbförmedlare ska samordna och planera aktiviteterna i intensivåret. Jobbförmedlarna har bäst arbetsgivarkontakter och vet var jobben finns. De ska ta ett övergripande ansvar för att schemat blir intensivt och att aktiviteterna leder till jobb.
Intensivåret är främsta alternativet för nyanlända som kan komma i arbete snabbt. Alla nyanlända flyktingar som har arbetslivserfarenhet och skyndsamt kan jobba i Sverige bör delta i intensivåret. I ett underlag från Arbetsförmedlingen till regeringen framgår att endast tusen nyanlända i etableringsprogrammet kan komma ifråga för intensivåret. Vi anser att målgruppen är åtminstone fem gånger så stor. Målsättningen bör vara att närmare 5 000 nyanlända varje år deltar i intensivåret.
Idén att intensivåret ska innehålla aktiviteter på kvällar och helger får inte förfelas. För att integrationen ska gå snabbt krävs att de nyanlända förutom hemuppgifter från sfi och kompletterande yrkesutbildningar träffar sin mentor och går digitala språkutbildningar på fritiden.
Det nuvarande etableringsprogrammet har inte blivit en rivstart för flyktingar in på den svenska arbetsmarknaden.
Intensivårsreformen kan däremot bli framgångsrik om den utformas på rätt sätt.
Men det kräver nytänkande. Utmaningen är att inom ramen för arbetsmarknadspolitikens regelverk och förordningar skapa en ny reform som leder till att fler än i dag får arbete.